100 år av fred kan vi fira just i år. Vi hade det året tvingat normännen in i en union, som upphörde 1905. Vi fick gemensamt UD, i övrigt klarade sig grannarna utan vårt stöd. Och norrmänen såg snart till att säga upp bekantskapen. Bakom oss hade vi förlusten av Finland 1809. Dagens ”rysskräck” kan sägas vara en reminiscens från den tiden.
Glansen från 1600-talets stormaktstid hade för länge sedan flagnat. Det hade bland annat Karl XII sett till, men också hans bleksiktiga efterföljare på 1700-talet.
Nej, det ärorika ligger i vår fredliga framtoning efter 1814. Där har vi något att samlas kring i kraftfull samverkan!