Flyget står för en stor del av miljöföroreningarna. Nu föreslår V, Fi och MP en skatt på flygresor, en sådan infördes av (S) regeringen 2006, men avskaffades av Alliansregeringen.
Idén att införa skatt för att styra över resandet till mer miljövänliga transporter är naturligtvis bra.
På transportsträckor där tidsvinsterna är försumbara ska naturligtvis resanden styras till att välja det mest miljövänliga resandet. Men att tro att en skatt på någon hundralapp på flygbiljetten skulle ge den effekten är bara naivt och populistiskt.
Ska skatten få någon effekt måste det handla om en skatt på flera hundralappar, minst 400–500 kr. Dessutom måste den styras till de sträckor där järnvägen är ett verkligt alternativ tidsmässigt. D.v.s. sträckor under 50 mil där kan järnvägstransporter konkurrerar, exempelvis sträckan Malmö-Göteborg–Stockholm. Där skulle miljövinsterna bli stora. Medan sträckor över 50 mil, t.ex. Luleå–Stockholm, där tidsskillnaden mellan transportslagen är 11-12 timmar är inte järnvägen konkurrenskraftig. Där måste en flygskatt undvikas eftersom att det inte är ett verkligt alternativ i konkurrensen mellan trafikslagen utan skulle bara bli en hämsko för den regionala utvecklingen.
Sannolikt är inte de förslagen om flygskatt på någon hundralapp allvarligt menat utan skulle bara bli ett sätt att stärka statskassan, i och för sig välbehövligt. Men påstå inte att det får någon effekt på miljön för det får det inte. Varför skulle då partierna som är för flygskatten inte ge den en verklig miljöprofil. Sanningen är att de vågar inte. De stora väljargrupperna finns i storstadsregionerna som gärna ställer upp för miljön så länge det inte drabbar dem själva.