Framtidens skola är en kompromiss, en kompromiss är varken rätt eller fel, ingen får hela sin vilja igenom men samtidigt får alla något.
Förslaget tröskades hårt både inom mitt eget parti, de övriga partierna och i dialog med medborgarna. Över 700 enskilda synpunkter lämnades in och 70-talet remissvar.
Det är klart att det gav avtryck. Det innebar bland annat att högstadierna drogs tillbaka från utredningen och att byaskolorna i Vitå och Klöverträsk blir kvar.
Hela beslutet utgår från barnens perspektiv. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man än bor, oavsett sociala och ekonomiska förhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar.
Skolan finansieras med elevpengen. Fler elever ger ekonomiska resurser att hålla den bemanning som krävs, att höja kvaliteten i undervisningen och stimulera till ökat kollegialt lärande. Större möjlighet att klara sitt lagstiftade uppdrag med andra ord. Detta sker inte till priset av större klasser som ofta påstås, klasserna kommer även efter beslutet att ligga i nivå med snittet.
Problemet med lärarförsörjningen kan vi som enskild kommun inte förväntas lösa. Regeringen har därför lagt fram åtgärder som innebär 3 600 nya utbildningsplatser på lärarutbildningarna. Det finns naturligtvis även åtgärder för att behålla de lärare vi har, lärarlönelyftet är ett exempel.
I den senare frågan har vi ett ansvar. Framtidens skola gör oss till en mer attraktiv arbetsgivare genom att i högre utsträckning kunna erbjuda heltider, trygga villkor och en bättre arbetsmiljö med fler kollegor.
Att flytta elever från några av de mindre, centrumnära skolorna i kommunen görs alltså för att lyfta hela den kommunala skolan, för alla elever i hela kommunen. Det innebär förändringar för ett antal föräldrar och barn men vi tror att det är nödvändigt för att ta höjd för framtiden.
Det tror vi att medborgarna har förståelse för.
I vilka sammanhang ska det allmännas bästa vara överordnat den enskildes eller minoriteters intressen? Ska hela den kommunala skolstrukturen avgöras i en folkomröstning där endast de som berörs röstar? Det är de frågorna som det till slut kokas ned till. I denna fråga anser jag att det allmännas bästa och en bättre kommunal skola för alla elever måste vara högre prioriterat än enskilda skolor i vissa bostadsområden.
Politik handlar om kompromisser. Folkomröstningar handlar om att ha rätt eller fel. Kunna svara ja eller nej. Det går helt enkelt inte i en komplicerad fråga som om den kommunala skolstrukturen.
Beslutet om Framtidens skola sträcker sig över tio år. Någonstans måste man fråga sig om det är bättre att fortsätta vilja riva upp beslutet eller delta i att forma det.
Luleå är nionde bästa skolkommun i landet enligt Lärarförbundets skolranking 2016, tillsammans kan vi göra den ännu bättre.