Livet är fyllt av motsägelser. Ungdomen möts ofta av dubbla budskap.
Vi är alla rörande överens om att bekämpa allt slags våld. Men i nästa ögonblick glorifieras snytingen på hockeyplanen och högerkroken i ringen. Här kan syftet rent av ha varit att illa skada motståndaren.
Samhället (vad det nu kan vara) tillhandahåller dödliga vapen i det ädla syftet att försvara landet mot fientliga angrepp. I samband med denna verksamhet har vi en betydande vapenindustri och ett aggressivt flygplan. Vem vill ifrågasätta det dödande som hör till bilden?
En och annan ”avvikare” gör det. Några vill ha klara motiv för vapenbruk mot medmänniskor. Hur ser den hotbild ut som motiverar utökad militär uppladdning? Vari består hotet?
Om vi inte hotas, varför då detta vapenskrammel?
Sedan är det en annan sak, att vårt unga släkte skulle må bra av samhällstjänst av något slag. Ett halvår skulle kanske räcka för en artonåring att erfara gemensam satsning på vård, skola, omsorg - eller varför inte frivillig vakthållning.
Denna lilla start i ett samhälleligt sammanhang vore nyttig. Men motsägelsen våldsutövning vill en åldring helst slippa se tillämpad.
Fram för en fredligare värld!