Kommentar till insändaren »Kommunism eller demokrati« i NSD 4 oktober:
En vän kom till Kiruna förra veckan för ett endagsuppdrag, och vi hann bara prata lite med varandra. Uppdraget var civilt, men då vi har liknande militär bakgrund nämnde han att han var bekymrad. Hans oro gällde den skrämmande tilltron till Nato. Militärer i stället för politiker driver svenska politiska linjer, som inte är den utrikespolitik vi gjorde lumpen under och gick officersutbildning för.
Detta har antagligen unga vuxna av idag svårt att sätta sig in i. De har inte gjort värnplikten och har inte upplevt ett starkt svenskt försvar inifrån. Efter en period av ohämmat inflytande från dåliga rådgivare var plötsligt det försvar som inom 78 timmar kunde mobilisera över 600 000 man försvunnet.
Då är det lätt att anklaga namngivna personer för att bara kritisera manövrer med Nato men inte när ”Ryssland har ännu större övningar i vår närhet än de vi själva kör” (Erik Lundström i NSD 4 oktober).Dagens Nyheters ledarsida har tagit upp fenomenet att ”lägga sig i diskussioner och avkräva folk ställningstaganden om något annat – Men dom andra då?” (Lisa Magnusson, DN, 2 oktober). Det är mänskligt att tänka så, men det för inte debatten framåt.
Låt oss för all del skärskåda ”dom andra då”. Liksom Aurora 17 var en svensk manöver var Zapad 17 en rysk-vitrysk, en som återkommer med jämna mellanrum. Både Sverige och Ryssland har all rätt att hålla manövrer, det är därför inget att kritisera. Kritiken mot Aurora 17 har gällt det faktum att Sverige bjudit in USA att deltaga i den. Vilket är uppenbart provokativt. Zapad 17 har avslutats utan provokationer mot oss.
Under det kalla kriget hölls stora svenska manövrer utöver de årliga repövningarna. Sovjetunionen visste självfallet allt om att Sverige spelade under täcket med Nato, men Sverige provocerade inte och Sovjet kunde leva med det. Ett starkt svenskt försvar var fördelaktigt för dem också.
Den nuvarande rusningen efter att få gå med i krigsklubben som inte upplöste sig när motståndarklubben gjorde det verkar bero på att dessa entusiaster inte vill missa kriget, om det bryter ut. På min och min väns tid blev vi officerare för att stärka chansen att undvika kriget.