Mellan november 2014 och februari 2016 steg nivån i världshaven med 15 millimeter. Det innebär att den landhöjning på en knapp centimeter per år, som Norrbotten har haft sedan senaste istiden, plötsligt förbyttes till en havsnivåhöjning.
Det är FN-organet World Meteorological Organization (WMO) som rapporterade nyheten när man sammanfattar rekordvarma året 2016.
Världshaven är idag cirka 20 centimeter högre än år 1900. Under större delen av 1900-talet var stigningen en millimeter per år. Sedan mitten av 1990-talet har den i snitt varit drygt 3 millimeter per år. År 2015 steg havet 12 millimeter. För 2016 finns ännu inga färdiga data att redovisa, allt enligt WMO.
Den globala havsisens utbredning minskade och var i november rekordlåg, 4 miljoner kvadratkilometer mindre än normalt (motsvarar Sveriges yta gånger nio). Därefter har Arktis upplevt en vinter med tre rejäla värmeböljor där temperaturen vid nordpolen varit nära nollgradig. Detta under den tid på året då isen normalt ska växa till sig igen. Detta händer när den globala temperaturen har ökat 1,1 grad sedan år 1900.
Klimatforskarna förutspår att temperaturökningen kan bli ytterligare 3-4 grader under det här århundradet om vi inte snabbt minskar utsläppen av växthusgaser. Det är en tidsperiod som de flesta av dagens skolbarn kommer att leva under.
Det är ingen överdrift att påstå att klimatfrågan är den mest avgörande frågan för våra barns framtid. Det enda sättet att hejda den här utvecklingen är snabba politiska beslut om att minska utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det ansvaret ligger på oss som är aktiva politiker idag. Många av oss kommer inte själva att uppleva andra halvan av det här århundradet. Men det är de beslut som vi fattar idag som kommer att avgöra vilka livsvillkor nästa generation får.