Olov Abrahamsson ställer många frågor i sin ledare den 29 januari. Han hävdar att Girjasdomen ger upphov till en hel del nya problem för massa ministrar att ta tag i. Detta håller jag med om, det är verkligen nu det stora arbetet ska börja – och det är på ministernivå dessa samtal måste ske och lösas.
Jag kan ge svar på hans frågeställningar, som jag hoppas att Olov är intresserad av.
”Är gruvdriften förenlig med samebyarnas intresse?”
Svar: Nej, gruvdrift har aldrig brytt sig om renskötselns intressen.
Gruvdrift är endast markintrång ur ett renskötarperspektiv.
Detta är inte ett nej till gruvdrift, men ett nej till gruvdrift på renskötselområde. Allt som krävs här är lite ”sammarbetsvilja”.
”Hur kommer det gå med den enorma miljösatsningen på vindkraftverk i Norrland?”
Svar: Min gissning är att det kommer gå precis som storbolagen önskar.
För detta är inte en fråga som påverkas av huruvida samebyarna i aktuella områden har upplåtelserätt av jakt och fiske.
Frågan är därför inte aktuell.
Jag önskar ändå att samebyar konsulteras – och att samråd ska äga rum.
Men det är långt ifrån troligt att det sker på alla plan.
”Fungerar turistande i största allmänhet, eller utgör även detta ett störade inslag?”
Svar: Turistande i samebyområden är välkomna, det kan till och med vara ett bra sätt för samer – till exempel för samer utanför samebyarna – att få jobb lokalt. Turismen har även möjligheten att visa upp Sápmi och samiska traditioner.
Men det måste ske med respekt för renskötseln och respekt för renens betesro.
Även här krävs bara lite ”samarbetsvilja”.
Min egen erfarenhet är dessutom att ofta är just turister (främst utländska turister) ärligt intresserade av samiska förhållande och villiga att respektera samiska kultur och framförallt renskötsel.
Sämre ställt är det ofta med svenska turister, till exempel skoterturister, heliski och slädhundspann.
Jag vet att dessa frågor som jag svarar i artikeln är citat från andra skribenter, men jag tar för givet att Olov har samma funderingar själv eftersom han väljer att återanvända dem.
Och ni ser kanske att jag ibland skriver ”samarbetsvilja”. Alla samer förstår vad jag menar.
Detta ord brukar vara ett mantra från svenska myndigheter, skribenter och proffstyckare av alla slag.
Och med det menas att samiska intressen måste flytta på sig för att ge plats åt allt möjligt som kan tänkas kastas på en.
Allt som samhället anser vara mer värt än samisk kultur.
Jag hoppas verkligen att Girjasdomen på sikt kan tvinga svenska samhället att lära sig vad ordet egentligen betyder.
SVAR: Som jag påpekade i NSD:s ledare 28 samt 29 januari finns många frågor om hur Girjasdomen kommer att påverka jakt- och fiskerätten, liksom konsekvenserna för andra intressen och näringar i regionen. Även Håkan Jonsson, som representerar Jakt- och fiskesamerna i Sametinget, varnar i SVT för att domen riskerar att ställa ”olika typer av samer mot varandra” (de som tillhör samebyarna respektive de som inte tillhör samebyarna).
Detta är självfallet också frågor som måste kunna diskuteras på debatt- och ledarsidor. Men det ska givetvis ske utan hat och hot. Sådant hör hemma inte i en seriös och konstruktiv samhällsdebatt.
Oavsett om vi representerar tidningsredaktioner, samebyar, jägarintressen eller något annat har vi alla ett ansvar för att föra debatten på ett anständigt och sakligt sätt.