Ett löfte vi inte får svika

Sjukvårdspersonal behöver arbetsro för att kunna optimera sina insatser till gagn för de människor som är i behov av vård.

Sjukvårdspersonal behöver arbetsro för att kunna optimera sina insatser till gagn för de människor som är i behov av vård.

Foto: Magnus Eriksson

Luleå2020-01-20 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Patientens rätt till en trygg och säker vård har för de flesta av oss blivit en slogan som personalen idag inte förmår leva upp till på grund av en ständig känsla av otillräcklighet i det nära omhändertagandet. Den 1 oktober 2014 skulle dåvarande Norrbottens läns landsting slå sig för bröstet och visa andra vägen hur man på bästa sätt skiljer på servicefrågor och vårdfrågor.

Man tillsatte en föredetta militär på chefsjobbet, Stefan von Below, även Lisett Sällström och Mats Johansson fanns med i bakgrunden. En styrgrupp bildades och verksamheten provades i mindre skala på avdelningarna 33 och 53 på Sunderby sjukhus.

Fördelen med detta sades vara att man på ett bättre sätt skulle kunna följa upp, lära sig av eventuella misstag och utvärdera om vi gör rätt saker. Projektet permanentades 1 mars 2015 och infördes på alla vårdavdelningar på Sunderby och Kalix sjukhus.

Landstingets huvudsakliga skäl till vårdnära service var att framtiden kommer att sakna utbildad vårdpersonal som tar hand om dig i den dagliga omvårdnaden. Många kommande pensionsavgångar utan täckning. Man vill ha rätt person på rätt plats och skilja på så kallade servicefrågor – beställa mat, dela ut mat, rengöra och bädda sängar, beställa förråd, transportera patienter till röntgen med mera – och rena omvårdnadsåtgärder närmast patienten.

Utbudet var stort från början och verksamheten hakade på. Med tiden blev det så att verksamheten fick börja betala för samtliga tjänster och då krympte plötsligt intresset och insatserna i förhållande till vad verksamheterna ansåg sig ha råd med.

I dagsläget råder stor desperation och frustration bland personalen eftersom den nu har anpassat sig och kunnat utöka sitt omhändertagande av patienter och trygga deras säkerhet på ett helt annat sätt än tidigare – uteslutande tack vare ovärderliga serviceinsatser från vårdnära service.

Vi upplever varje dag hur den allt minskade kompetensförsörjningen av personal gör att vårdplatser måste stängas ned. Samtidigt hör vi signaler om varsel på en oumbärliga servicemedarbetare som gör att vi som omvårdnadspersonal fortfarande håller oss upprätta och orkar jobba vidare i en allt hårdare arbetsmiljö med allt utökade krav.

Stefan von Below yttrade följande i oktober 2014 ”räds icke vårdnära service, en obefogad oro att de ersätter dig och tar tar ditt jobb, ingen blir uppsagd, vi får en adekvat vård och service, bättre arbetsmiljö. Vi kommer helt enkelt att göra saker mer klokt och effektivt, vi får en bättre kärnverksamhet.”

Kan inte Region Norrbotten fortsätta ta ansvar och göra rätt prioritering av sitt ekonomiska tillskott till verksamheterna för att upprätthålla dessa oumbärliga serviceinsatser, då går skam på torra land.

Vi ser med tillförsikt fram emot ett omedelbart tillbakadragande av samtligas varsel och låter personalen få den arbetsro den så väl behöver för att kunna optimera sina insatser mot alla dessa sjuka människor som står i olika behov av stöd och insatser under sin sjukdomstid.

Läs mer om