Det har väl rivits nog i Luleå genom tiderna
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Utöver att den är ett självklart, stolt och härligt minne över stans mycket viktiga hamnverksamhet.
Låt luleåborna komma med förslag. Mitt förslag är att kranen två perioder per år, som stipendium, får användas som arbetslokal av konstnärer, musiker, författare, dansare, med anknytning till Luleå, eller i nordiska kulturutbyten.
Kranen i sig, dess historia och den "luleanska" kulturmiljön som omger den, staden och skärgården, borde vara en härlig inspirationskälla i rätta händer. Tänk er ljuset i den, utsikten.
Två perioder, både vinter och sommar är viktigt eftersom bägge har sin speciella lulekaraktärer.
Ni skulle ju kunna börja med att erbjuda Karin Mamma Andersson arbeta i den upprustade kranen. Resten av året skulle den kunna hyras ut till företag som mycket speciell representations lokal.
Och så bör den ju vara öppen för allmänheten på nåt sätt också.
Det här är ett förslag som jag anser skulle vara en tillgång för Luleå. Och det finns som sagt säkert många fler bra förslag bland luleåborna.
Luleåborna är Luleås största tillgång. Det är vår historia, vår framtid det handlar om. Använd och utveckla historien.
Det har rivits tillräckligt i Luleå.