Bredband åt alla, men vem ska betala?

Koppla upp. Innan man kan kopplas upp på nätet måste systemen kopplas in. En ekonomisk fråga som insändarskribenten undrar om Sven-Erik Bucht i sin roll som landsbygsminister funderat på hur han kan finansiera i små, glest bebodda norrbottensbyar.

Koppla upp. Innan man kan kopplas upp på nätet måste systemen kopplas in. En ekonomisk fråga som insändarskribenten undrar om Sven-Erik Bucht i sin roll som landsbygsminister funderat på hur han kan finansiera i små, glest bebodda norrbottensbyar.

Foto: Birgitta Liinamaa

Luleå2017-04-24 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Lyssnade på en välbesökt och väl utförd genomgång; bredband"overkalix.se, för att ansluta hushållen till bredband. Problemen är tyvärr ekonomin för en sådan satsning för byar med bara några få åretruntboende, där de flesta, liksom jag, dessutom är åldringar, som kanske inte heller inser att också de kan behöva 100 Mb/s och att personlarmet kanske inte fungerar då fast telefoni försvinner!

Frågan är om landsbygdsministern, Sven-Erik Bucht, insett att staten måste vara beredd att delta i finansieringen av driften av det kommunikationsnät som behövs? Förutom en anslutningsavgift på cirka 16000 kronor behövs en månatlig avgift för att underhålla nätet och en operatörsavgift. I Luleå, med många, många gånger fler som har fiberanslutet bredband, betalas förutom en anslutningsavgift på ca 10 tusen kronor en månatlig avgift på 219 kronor till nätägaren och en kanske högre avgift till en internetoperatör. Alla bör inse att månadsavgiften för att underhålla bredbandsnätet blir betydligt högre än vad som behövs för det folktäta Luleå eftersom antalet anslutna hushåll blir så få. Detta innebär att staten måste vara med att finansiera driftkostnaderna för att den verkliga glesbygden skall få råd med bredband. Kommunerna hoppas på att "trottoarbönder" som mestadels använder sina fastigheter på somrarna och under älgjakten också skall anmäla sitt intresse, vilket gör att flera bidrar med anslutningsavgifter och driftkostnader. Detta gör att små kommuner, med avseende på folkmängd men tyvärr inte på kvadratkilometer, ökar sina chanser att få den "samhällsmast", som i så fall kan byggas. En sådan mast kan exempelvis användas då en doktor i en nära framtid också kan göra kvalificerade undersökningar med hjälp av bredband på de mest avlägsna ställen! Uppmanar att alla "trottoarbönder" solidariskt anmäler sitt intresse att ansluta sig till glesbygdskommunernas bredband, men för att fullfölja anslutningen måste drift- och operatörskostnaderna hamna på en rimlig nivå!

Läs mer om