Lite fakta om hur det är att komma i äldreboende i Gällivare Kommun.
Min man blev sjuk den 11 mars i år och hamnade på Vassarahem i Gällivare.
Där kan man väl säga att det var hyfsat och han fick vård med det som ej var bra var att hans personliga tillörigheter försvannomgåendu utan ersättning. Nämligen en varm renulltröja, en fin rakapparat samt glasögon. Inga billiga grejer precis.
Efter tre månader ungefär blev han utslängd till ett demensboende fast han ej är dement och där blev det en annan ordning. Där har han suttit hela sommaren i ett kalt rum med endast en säng där bara madressen kostar 1290 kronor i
månaden.
Varje gång jag kommit och hälsat på i sommar har han suttit och tittat ut genon det stora fönstret mot parkeringen framför ingången, orakad och otvättad, inte tandborstad, oklippta naglar och smutsiga kläder.
På Vassarahem tvättade jag kläderna och där bytte de kläder varje dag men när han hamnade på Duvkullan, då tog Samhall över klädtvätten vilket de ej kan sköta så bra eftersom hans bästa byxor blev förstörda och ej längre kan användas.
Dessutom undrar jag varför man måste byta till privat vårdcentral när man hamnar på Gällivare äldreboende. Gäller ej fritt vårdval pensionärer? Duvkullan är ej ett rent boende, där bajsar och pissar förvirrade personer i soffor och på golv, och ett tu tre finns där en lapp på tvättstället att vattnet inte går att dricka för det finns legionärsjukebakterier i det, utan att kommunen brytt sig om att åtgärda detta.
För denna hemska tillvaro har vi fått betala 10 000 kronor i månaden plus köpa möbler, kläder, hygienartiklar och betala extra för fotvård, 500 kronor.
Tror kommunen att gamlingarna är gjorda av pengar kanske? Byta boende det får man ej.
Ledsen och olycklig 96-åring och en icke nöjd 86-årig gumma