Om Milan (marknaden) och Barcelona (bankväsendet) får härja fritt på planen utan domare (politikerna) så händer detta.
Man skäller på grekerna hur de fifflar, men jag är övertygad om att i vilket land som helst så skulle befolkningen göra likadant.
Det är alltså de grekiska politikerna fel. Sedan spär svenska politiker på med att påstå att grekerna går i pension vid 50 år.
Sanningen är att de har 65 års pensionsgräns, men de som arbetat i minst 35 år (från 18 års ålder) kan gå i pension vid 53, men med reducerad pension. Att jämföra med svenska riksdagsmän som kan sluta efter 12 år och fyllda 50.
Sedan kommer då ytterligare ett politiskt misstag. Barosso och ECB tillät Grekland att gå med i euron, trots att de hade mörkat bort hela sjukvårdskostnaden för att få fina siffror. Man kontrollerade inte.
Så här skriver Paul Krogman: "Om man köper en bil på Blocket och inte kollar om den är "skuldsatt" så får man som individ stå med skägget i brevlådan och överta skulden. Det är precis vad som hänt med Grekland. Barosso samt ECB har i sin iver att få med Grekland i euron, på samma sätt undvikit att kontrollera. Men de har fördelen att låta det grekiska folket betala och själva gå skadefria. Och nu har man börjat skylla på att det är marknadens fel, en marknad som politikerna är satta att styra och alltså misslyckats kapitalt med".
Krugman är ingen folkvald politiker.
Nu vill EU-parlamentarikern, Folkpartiets Birgitta Olsson, att Sverige ska pumpa in pengar för att rädda franska och tyska banker på bekostnad av den svenska välfärden.
IMF:s kassa börjar bli tom. Nu föreslår regeringen att Sverige höjer sin kapitalinsats till Internationella valutafonden (IMF) med cirka 20,8 miljarder till 45,2 miljarder kronor.
IMF som bildades för att förbättra för tredje världen måste nu satsa allt på euro-länderna.
Hela EU är ett politiskt spektakel.