Det tycks mer eller mindre klart, att E10:ans nya sträckning genom Kiruna kommer att gå rakt igenom friluftsområdet i skrämmande närhet av campingplatsen och dess hotell.
I ett svar till mig, där en tunnel genom Luossavaara avvisas, skriver Trafikverket bland annat att en tunnel skulle innebära en risk att »biltrafikanten helt passerar Kiruna utan att se staden«. Ett minusvärde, således.
Även i tidningen har Trafikverket talat om sköna vyer för vägen, plusvärden alltså. Det tycker jag är en bra inställning.
Men en sådan inställning existerar inte, när järnvägar byggs. Den nya järnvägen in till Kiruna BLEV vacker, inte tu tal om det, men alla som åkt mycket tåg i Sverige kan vitsorda, att sommartid ser man genom tågfönstret inte mycket annat av Sverige än träd. På vintern, den korta stund det är ljust, ser man en del magnifika vyer, därför att inga löv skymmer sikten.
Men skön utsikt verkar inte finnas med som plusvärde när järnvägsbyggen planeras.
För att rädda Kirunabors och -turisters naturupplevelser bör nya E10 verkligen hållas borta från det tilltänkta området. Den kommunpolitiker som föreslog att man skulle gå runt Kiirunavaara med vägen hade ju helt rätt.
Den nya avfarten mot Nikkaluokta kan samordnas med E10, som sedan får löpa parallellt med järnvägsspåret bakom gruvberget och på andra sidan Luossajärvi. Det blir många sköna vyer av först fjällen och sedan av hela staden över sjöns vattenspegel.
Trafikverket hävdar gentemot detta, att man inte drar landsvägar genom industriområden.
Men järnvägar går alltså bra. Kanske för att passagerarna där inte kan stanna vid vägkanten och stiga av? Men precis som vi har stängsel för att hålla viltet borta från lands- och järnvägar kan vi väl stängsla in E10:an genom industriområdet för att hålla de vilda bilisterna kvar i sin fålla på den sträckan.
Och säkert skulle då Trafikverket dra vägen upp på de kullar längs Luossajärvis västra strand, vilka fått vara kvar för att skymma den vackra utsikten för dem som kommer med tåg.