Vad är det för fel på människan?
Den frågan ställer sig Pelle Lindblom gång på gång i sin tänkvärda krönika den 13/8 i NSD.
Det behöver sannerligen upprepas, för något är mycket fel.
Hela världen är sjuk, och hur ska vi någonsin kunna göra den frisk igen när vi själva inte mår bra.
Massmedias enorma utflöde av nyheter och information, ju hemskare desto smaskigare, bokstavligt sköljer över oss dygnet runt, från jordens alla hörn och kanter.
Den talar om för oss hur och vad vi ska vara tills vi tappar bort vår egen identitet och går vilse.
Vi bär hela världen på våra axlar, för vi kan inte värja oss. Den blir stor och skrämmande, samtidigt som vi vet vår otillräcklighet.
Det gör oss frustrerade, för vi kan ju inte hjälpa allt och alla. Men framförallt så tror jag att det skapar en rädsla som borrar sig djupt in i oss, och blir kvar där, sår små frön som i dess värsta och yttersta konsekvens "blommar ut" i våldshandlingar liknande det som hänt i Norge nyligen, dödsskjutningar på skolor. Och, inte att förglömma, det som hände under andra världskriget i Tyskland.
Hitlers vansinnesdåd var inte bara ett uttryck för makt, det var lika mycket rädsla som präglade honom och hans handlingar.
Girigheten måste nämnas, den florerar som aldrig förr.
Tid till känslosamma möten med våra medmänniskor finns inte, eftersom penningpungen ständigt måste räknas.
Vår föräldraroll är inte densamma, vår självupptagenhet går före barnens väl och ve, och att sedan som vuxen försöka hitta sin kompass i livet, kan då vara för sent.
Många anledningar finns till vårt förändrade beteende, men tre avgörande faktorer spelar onekligen in; massmedia, rädslan och girigheten! Tillsammans kan den kombinationen, om den inte kan hanteras rätt, bli livsfarlig och totalt förödande.