Förra veckan, den första februari, var det den internationella hijabdagen, en dag då man firar rätten att ha på sig sin hijab. Yttrandefrihet och religionsfrihet står på spel nu i Sverige då regeringen vill förbjuda slöja. Om man anser att kvinnan med hijab inte kan jobba eller gå i skolan, då tycker jag att man inte borde ta skatt från hennes lön.
Varje år utbildas tusentals tjejer från universitet med slöja. Läkare, arkitekter, lärare, tandläkare, forskare, byggare, busschaufför med flera. Aldrig har jag hört att det har blivit ett hinder för en kvinna med slöja att studera eller arbeta. Några av Sveriges största matbloggare är kvinnor med slöja, i Sveriges Mästerkock var en av deltagarna en kvinna med slöja. Hur kan ni säga att de kvinnor är förtryckta?
Det som händer i Iran är fel, det är oacceptabelt och ska inte kunna få ske. Men vad är skillnaden mellan Sverige och Iran? Ingenting, för båda länder vill bestämma över hur kvinnan ska klä sig. Det handlar om kvinnors rätt att ha på sig vad de vill, ingen ska bestämma över dem.
Vi kvinnor känner oss förtryckta av den svenska regeringen som anser att vi inte kan studera eller jobba med slöja. Vi har aldrig känt oss förtrycka av islam. Kvinnan har rätt till frihet, kvinnan har rätt till utbildning, kvinnan har rätt till att jobba oavsett hon gör det med eller utan slöja. Alla har rätt till yttrandefrihet och religionsfrihet i Sverige, oavsett om det är en muslimsk kvinna eller en kristen kvinna.