Kåkstaden utvecklas snabbt till ett brokigt brukssamhälle. Tillfällighetshandlare slår upp sina stånd och en affärsgata bildas där man säljer porslin, tyger arbetsskor och kläder. Redan år 1900 slår de företagssamma systrarna Aronsson upp portarna till sin verksamhet, Aronssons kaffe & matservering.
Stadsdelen eldhärjades och revs under första decennierna på 1900-talet, kvar blev endast två hus. Under 1980-talet uppfördes en, i minsta detalj, exakt kopia av de centrala delarna av Kåkstan på sin ursprungliga plats. Kåkstan återinvigdes under Malmbergets 100-års jubileum 1988 av statsminister Ingvar Carlsson. Han sa i sitt invigningstal: ”Det är oerhört värdefullt att denna återuppbyggnad har skett. Därmed har vi möjlighet att vandra omkring i en uppslagen historiebok. Med alla sinnen får vi uppleva hur Malmberget och vår moderna historia kom till.”
Det var arkitekten Jan Wikström, från Luleå som fick idén att återskapa Kåkstan efter berättelser, gamla foton, ritningar och omfattande akademisk forskning. Under ledning av historikern och museichefen Martin Sandin och hans duktiga medarbetare vid Gällivare kommun och Hembygdsmuseet, återskapades en mindre del av kulturmiljön från sekelskiftet.
Den återuppbyggda Kåkstan blev en av Norrbottens mest besökta kulturmiljöer och hade som mest 70 000 årliga besökare. Fortfarande besöker en jämn ström hemvändare, turister, studenter och forskare från hela världen Kåkstan.
I och med stadsomvandlingen töms, rivs och flyttas allt från Malmberget. Kåkstaden handlingsområde från 1888 såg ut så här år 2020.
Malmrusch. Finkelsteins bod i Malmberget är den enda orginalbyggnaden från den gamla kåkstaden.
Sista julmarknaden i Kåkstan i Malmberget år 2021.
Sista julmarknaden i Kåkstan i Malmberget år 2021.
Kulturmiljön har ända sedan invigningen varit en social mötesplats för alla åldrar och haft ett pedagogiskt värde för skolan. I Kåkstan behövde man inte ha ”stor plånbok” eller god fysik för att ha roligt tillsammans, lyssna på musik och spännande historier av duktiga berättare eller bara ta en promenad i området.
De flesta byggnaderna i Kåkstan är nu i mycket dåligt skick på grund av bristande underhåll och måste omgående rustas upp. Idag går det inte att överlämna ansvaret för värdefulla gemensamma kulturmiljöer till ideella organisationer och föreningar. De har inte tillgång till de resurser som krävs för skötseln.
Kåkstan är ett kulturarv och en kulturmiljö som är en investering för framtiden och som kompletterar välfärdssatsningar. Friluftsmuseet Kåkstan bör förvaltas av Gällivare Kommun och i första hand vara kvar på sin ursprungliga plats. Om inte det är möjligt bör Kåkstan i nuvarande omfattning i samverkan med LKAB flyttas till annan plats som kan kopplas till gruvnäringen och vår industrihistoria. I den historien bör man även belysa hur gruvdriften och inflyttning påverkade den tidiga samiska kulturmiljön i området, nog så aktuellt dag.