Vi har nyligen kunnat läsa om 35-åriga Tina som ska utvisas från Sverige med sina barn som en följd av att hon inte når upp till försörjningskravet på 27 360 kronor. Lite sent men ändå något så har arbetsgivaren höjt hennes lön och även stuvat om i schemat så att hon ska jobba andra tider och därmed kunna få en högre lön. Inte ens detta anser migrationsverket är tillräckligt. För lite och för sent. Sverige behöver arbetskraft, vi har inte råd att agera och hantera människor på det här sättet. Det är många människors liv som påverkas av dessa beslut, men framförallt den här familjen.
Paradoxen i det hela är att vi samtidigt får läsa i tidningarna att personer som begår grova brott i Sverige, först ska få sona sina brott i svenska fängelser för att sedan utvisas till sitt hemland. Vore det inte varit bättre att utvisa dem på en gång och låta personer som rotat sig och har ett arbete stanna kvar i Sverige och inte stirra oss blinda på försörjningskravet på 27 360 kronor?
De som kommer drabbas hårdast är ensamstående kvinnor inom låglöneyrken där vi verkligen skriker efter personal.
Tine utvisas – vart är vi egentligen på väg
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.