Insändare: Svårt att få tag på medicin i glesbygden

Rätten till medicin på lika villkor i hela landet är sedan något år tillbaka förkastad. Apoteken har idag sviktande öppettider, leveransen av mediciner sker en gång i veckan och köerna är långa, ibland uppemot två timmar innan expediering sker. Apoteken har inget kylutrymme vilket utesluter flera sorters mediciner som de inte kan tillhandahålla.

Äldre kan få åka 100 kilometer till närmaste apotek för att det sedan visar sig att dess öppettider inte överensstämmer med det som hemsidan påstår, apoteket är stängt. Det kan betyda att närmaste apotek ligger ytterligare 75 kilometer bort, det vill säga 175 km enkel väg från utgångspunkten (Karesuando till Vittangi, vidare till Kiruna).

Att starta upp ett apotek idag är inte svårt, det drivs som ett företag. Det ska vara lätt att starta upp ett apotek, däremot borde de grundläggande kraven på vad som måste tillhandahållas på ett apotek skärpas. I detta borde det vara inkluderat tillräckligt med personal som kan inventera och beställa medicin, förvara de nödvändiga medicinerna i kylar och expediera kunder efter deras fastställda medicinska behov, det vill säga receptbelagda mediciner.

Det är inte bara glesbygdssamhället Vittangi, i norra Norrland, som är drabbad av avregleringen och privatiseringen av apotek. Det är ett problem för flertalet orter utanför de större städerna i kommunerna. Över hela Sverige vittnar vi om samma problem, i Ryd, Hörby och Likenäs som exempel.

Apotek som inte kan leverera livsavgörande medicin, apotek som inte kan förvara dem. Apotek som håller stängt på grund av personalbrist. Glesbygdsbidraget lyser med sin frånvaro.

Det är befolkningen som drabbas, äldreomsorgen, som inte får sin medicin i tid. Behandlingsstart fördröjs eller uteblir. Livsavgörande medicin som insulin går inte att få tag på inom ett rimligt avstånd på grund av att apoteket saknar kylar till förvaring av dessa mediciner.

Livsavgörande medicin borde vara en rättighet för alla, oavsett var du bor i Sverige. Den grundläggande samhällsservicen upprätthålls därmed inte. Regeringen borde göra något åt detta nu, inte imorgon, utan nu!