Insändare: Sök lösningar som enar samhället, Amanda Lind

Svar till ”Hot och hat riktat mot samer måste bekämpas”, debattartikel i NSD den 6 februari.
Självklart ska samhället aldrig acceptera hat och hot mot individer eller grupper, oberoende av ursprung och etnicitet. Lika självklart borde det också vara att fördöma att vi i ett demokratiskt samhälle behandlar medborgare olika och tilldömer dem olika rättigheter utifrån etnisk tillhörighet. Norra Sverige är sen urminnestid befolkat av fler folkgrupper än samer, däribland kväner/lantalaiset/tornedalingar och fjällbönder. Svenska statens övergrepp mot den samiska befolkningen har på samma sätt drabbat övriga grupper, men med skillnaden att när det gäller skallmätningar av kväner, så finns ingen minister eller något statligt finansierat ”ting” som kräver rättvisa. Istället försöker regeringen, med kultur- och demokratiminister Amanda Lind i spetsen, gottgöra statens övergrepp mot samerna genom att tilldela dem särskilda rättigheter på bekostnad av övriga urfolk och samhällsmedborgare. Samebyarna, en sammanslutning företagare som representerar 10 procent av samerna, har stor makt i markanvändningsfrågor. De får besluta om en privatperson får bygga på sin egen fastighet och vem som får ingå i ett jaktlag på statligt ägda marker. De kan plötsligt hävda att den lilla raststugan som hört till fjällanläggningens turistverksamhet i årtionden stör rennäringen, varpå myndigheterna beslutar att stugan ska brännas eller övergå i samebyns ägo. Detta leder till att privatpersoner och näringsidkare inte vågar ifrågasätta systemet, därför att det kan få och får konsekvenser för den egna möjligheten att t.ex. bygga, bedriva jakt eller näringsverksamhet. Kritiska röster tystas med rasistkortet och media rapporterar ensidigt till de samiska intressenas fördel. Girjas-domen ger samebyn än mer långtgående rättigheter och medför att övriga samebyar nu kräver samma rätt, vilket kommer att påverka näringar, jakt, fiske och friluftsliv på en yta motsvarande halva Sveriges storlek. Svenska staten och Amanda Lind borde därför försöka förstå varför polariseringen ökar och söka lösningar som enar samhället. Att positivt särbehandla och tilldela en minoritet rättigheter och makt som övrig befolkning saknar ställer grupper och människor med familjerelationer, vänskapsrelationer och arbetsrelationer mot varandra. Ansvaret för den splittring och de djupa sår staten historiskt och i nutid har orsakat vårt samhälle kan inte läggas på oss som lever här och nu, utan måste lösas av klarsynta politiker. Vi kan aldrig acceptera annat än ett samhälle där alla har samma värde och samma rättigheter!