Jag är en av många som fängslats av musikartistduon Hooja. Jag är också uppvuxen i en miljö där de flesta i min omgivning – en liten by vid vägs ände i norra Jämtland – ägnade sig åt fiske, skoteråkning och ibland även hembränning. Hoojas låtar är för mig stor igenkänning och underbart melodiös pop.
Som gammal journalist är jag nästan lika fascinerad av att följa debatten efter Aftonbladets avslöjande av Hoojas identiteter. Många har förståeligt nog vaga begrepp om vad journalistik handlar om och några av dem är Hooja-fans och en och annan i musikbranschen.
Att Aftonbladets avslöjande av de två personerna bakom ”Hooja” och "DJ Mårdhund” skulle vara illojalt eller ett svek är helt irrelevanta anklagelser. Journalistik som är ”lojal” eller inte sviker är korrupt, det vill säga inte längre journalistik utan något som journalister och medier i länder som Ryssland och i viss mån Turkiet tvingas ägna sig åt.
Men är det verkligen intressant och relevant med journalistik som avslöjar identiteterna bakom musikduon Hooja?
Tveklöst JA, av flera skäl. Hooja har för det första på kort tid blivit omåttligt populära. De är för det andra en av mycket få musikgrupper i Sverige som vars identitet eller varumärke bygger på att de är hemliga. För det tredje har de synnerligen framgångsrikt använt sina hemliga identiteter till att bygga varumärket Hooja genom att odla en mytbild kring sig själva, och de har dessutom som första artister någonsin under sitt alias fått tillträde till en av public services mera kända program – Sveriges Radios Sommar – för att i en och en halv timme bygga sin musikgrupps varumärke.
Nyhetsvärdet blir inte mindre av att svensk public service genom Hoojas sommarprat begår ännu ett övertramp av sitt uppdrag. Medan Sveriges Television och Sveriges Radio å ena sidan brukar vara noggranna med att sudda ut varumärkesnamn i sina produktioner så gör man helt plötsligt motsatsen när man bjuder in Hooja att sommarprata under sina pseudonymer.
Som Hooja-fan tycker jag inte att ska vara ledsna över Aftonbladets avslöjande. Deras musik blir inte mindre storslagen av att jag nu vet vad personerna bakom maskerna heter och hur de ser ut.