Fler lärare är inte lösningen på Raketskolan

Ett av problemen med Raketskolan som ligger bortom probbematiken med lärarbrist är hur själva skolan är byggd, skriver före detta läraren där, Erik Lidström:

Ett av problemen med Raketskolan som ligger bortom probbematiken med lärarbrist är hur själva skolan är byggd, skriver före detta läraren där, Erik Lidström:

Foto: Maria Unga

Insändare2022-10-09 17:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag arbetade på Raketskolan i Kiruna som assistent och lärare 2020–2021 och det finns mycket att säga, bland annat följande:

Byggnaden i sig är säkert vacker, men ger en usel skolmiljö. Skolan har klassrum för 40 elever. Inte de 25 per klass som gällde på mellanstadiet när jag gick det på 1970-talet. Inte heller de 30 som gällde på högstadiet. Väggarna ut mot atriat är av glas, från golv till tak. Det är också ett stort fönster från ett av två grupprum ut mot atriat.

Detta gör att ifall elever skickas ut för att de missköter sig, vilket händer nästan varje lektion för vissa klasser, så kommer dessa elever att ofta vandra runt och stirra in och störa eleverna i andra klassrum.

Det första som borde göras på Raketskolan är att under en helg måla över alla glasväggar, helst också att sätta upp reglar och ljudisolera klassrummen. Vill man verkligen förbättra skolmiljön flyttar man mellanväggarna så att två klassrum blir tre och det blir 25–30 elever per klass istället för 40.

I lärarrummen på varje våning har 10–12 lärare sina arbetsplatser i ett litet, smalt, avlångt rum där de sitter rygg mot rygg. Det är oerhört svårt för lärare att få arbetsro på sina arbetsrum.

Det är dessutom glasfönster ut mot atriat så att eleverna kan stirra in i lärarrummet. Lärarna har försiktigt rebelliskt satt upp scheman och annat som täcker nedre halvan av glasytan ut mot atriat.

Många har fått för sig att en lärarlegitimation är en garanti för goda lärare, trots att lärarprogrammen på svenska högskolor dras med oerhörda problem. Många goda lärare i Sverige är icke legitimerade.

Tyvärr har Skolverket förbjudit att kommunerna ger fast anställning till icke legitimerade lärare. Kommunerna säger därför upp dem en gång om året. I fallet Kiruna kommun görs det i juni, så att de icke legitimerade lärarna inte får någon lön under nästan 3 månader om året.

I augusti, och september(!), börjar kommunen ringa runt för att hitta lärare. Då erbjuds samma icke legitimerade lärare anställning på någon annan skola, för en annan klass, i ofta andra ämnen. Ofta tar det tid så att klasser står utan lärare i vissa ämnen in i oktober.

Kaos i skolan är ett allmänt svenskt problem, och Raketskolan har bara drabbats något hårdare än andra skolor. Men det löses inte med fler lärare och assistenter i samma klassrum med 40 elever.

Vad Raketskolan bland annat behöver är ungefär samma lärarlag varje år, goda klassrum, gärna fler klassrum, goda lärarrum. Dessutom god disciplin i klassrummen så att barnen får arbetsro.