Insändare: Ska populistiska krafter få stoppa den gröna industrin?

Nyligen hade SSAB:s veteraner en information om företagets utveckling. En intressant inblick i framtidens gröna industriella utveckling. En viktig frågeställning blir, hur klarar vi det stora elbehovet för de gröna satsningarna. Den frågan ställdes inte, helt enkelt för att det inte var rätt forum att ställa den i.

Frågan är egentligen om någon politiker eller parti kan ge ett klart besked i dag trots att det är bara ett fåtal år innan starten av några av dessa jätteprojekt.

Efterfrågan på el kommer att bli jättehög, bara behovet för de stora industrisatsningarna inom SSAB, LKAB/Vattenfall, Hybrit och H2 Green Steel kommer att kräva 85 terawattimmar el, vilket motsvarar drygt hälften av landets totala elförbrukning på ca 150 TWh.
En jämförelse: Luleälvens totala vattenkraftproduktion 2022 var totalt 17,4 terawattimmar. Även om våra nordligaste län i dagsläget har ett överskott på cirka 20 terawattimmar kommer behovet att ligga på 60–70 TWh.

Enligt Vattenfall har vi alla möjligheter att klara detta. Men tiden är knapp och vi måste på ett effektivt sätt koordinera alla intressen som behöver samexistera. Så långt är det naturligtvis lätt att instämma med Vattenfall, men klarar våra politiker av att ta de viktiga besluten. Det brådskar det finns inte tid för gamla politiska låsningar och löften. Besluten om utbyggnaden av vår elproduktion är helt avgörande för vår industriella framtid, och dessa måste tas inom de närmaste åren.

Främst gäller det vindkraften som går snabbast att bygga ut, och vars energi bland annat kan skapa vätgas som kan lagras. Därefter måste en kärnkraftsutbyggnad komma tillstånd. 
Det stora och nödvändiga elbehovet för vår industriella utbyggnad är ingen nyhet för våra politiker. Frågan är bara klarar de stora partierna att komma överens om dessa viktiga och långsiktiga planer, eller ska de populistiska krafterna i svensk politik få lägga krokben för den gröna industrins utveckling.