Höga matpriser! Jodå, men låt oss samtidigt i de rättmätiga protestvågorna surfa på en hälsovåg. Passa på att äntligen få motivation och handlingskraft i att gå ner i vikt.
Tänker på svåra tider i forna dagar, vi med finskt blod har antagligen i dna-minnet svältåren från 1860-talet, från slutet av 1600-talet och inte att förglömma krigsårens ransoneringar då vi senast stred mot ryssen. Då kunde man inte ens drömma om lördagsgodis, entrecote, ost, choklad eller ens vanligt kaffe, som då var ett surrogat bryggt på rostad cikoria, rostat korn och rostad råg. "Barkbrödet" är ju känt, om nu mjölet skulle bli ohållbart dyrt. Du tar innerbarken på unga tallar, rostar i ugn och mal till "mjöl", att blanda 1/3 i vanligt mjöl.
Så, för att plocka ut något gott ur matprislidandet: Gör som jag och frun – ät gröt till frukost och ibland även till kvällsmat, det blir gott med socker och lite sylt. Finns olika sorters gröt. Skippa sötsakerna, det är en sockerdrog, när abstinensen försvinner så smakar kolrötter och morötter prima. Till lunch och middag, välj billigt, fiskpinnar är inte så tokigt. Gör storkok, grytor och soppor i matlådor. Och din pluska är plötsligt tjock återigen, men midjan din smal. Blodtryck och blodsocker i drömnivå som en elitidrottare, och du överlever till nästa högkonjunktur.
Jag har 2-3 gånger i livet hårdbantat, senast gick jag ner 27 kg! Jag upplevde hur matfrosseri och dess ytliga njutning blev ett hinder för mig att må väl i både vardag som långsiktig förhoppning om ett liv som når en bit in i pensionsåldern. Detta godisglufsande var som ett uppror mot livets besvärligheter, några minuters tröst som bara grävde graven djupare.
Och det var så lätt när jag väl på allvar bestämt mig så försvann upprorets dallrande fetma, på drygt ett år (2006-2007). Har hållit mig därefter inom rimlig viktnivå.
Jo, det finns de som på grund av ämnesomsättningsproblem verkligen har svårt gå ner i vikt. De behöver därtill medicinsk hjälp, operation kanske, men för de flesta av oss övergödda västerlänningar handlar det om disciplin kontra lättsinnigt frosseri.
Visst behöver vi ibland belöna eller trösta oss med choklad och liknande, men som undantag kanske max en gång i veckan, och endast om vi inte har fallenhet för återfall in i sockerdrogen.
Må väl.