Sverige bedrev slavhandel nere i den franska kolonien Saint Barthélemy från cirka år 1780 till 1878, i närmare 100 år. Det har nu visat sig att dom inte slog slavarna själva utan slavarna fick spöa varandra när straff skulle utföras. Svenskarna ville rentvå sina händer.
När så tiden kom att samerna skulle straffas uppstod ett problem. Samerna hade, till skillnad från slavarna, lagfart på sina marker, inrymningsbrev var dåtidens lagfart. Hur skulle staten klara detta?
Stora malmfyndigheter hade upptäckts i Malmfälten, Gällivare och Kiruna. Därför måste samernas eventuella veto mot att deras marker skulle invaderas av gruvbolag elimineras.
Jo, då fick länsstyrelserna i uppdrag av staten och konungen Oskar II att inrymningsbreven skulle samlas in och fraktas till Umeå. Efter två år brann den avdelning som breven förvarades i ner och allt gick upp i rök.
Men det dröjde ända till 1928 innan det sista lappskattelandet försvann. Det betyder att samerna ägde sina land i över 300 år. Det skulle vara intressant att höra Thorwaldsson eller någon annan från Riksdagen förklara varför detta hände. Sedan måste den Bernadottska ätten också redovisa sin syn på maffiafasonerna.
Hur kunde detta hända? Var det erfarenheten från slavhandeln som var lösningen på samernas äganderätt till sina land. Samerna behövde inte pryglas men det var smidigare att knäcka deras självkänsla med att ta ifrån dom det dom äger.
Sedan är det konstigt, eller inte, att Sverige som är "världens samvete" inte kan utbilda sitt eget folk från skoltiden vad landet har sysslat med i gången tid. Såg i tidningen att Ryssland hade tagit bort allt om Ukraina från skolböckerna, sådant gjorde Sverige om samerna. I läroböckerna stod det eventuellt att det finns ett folk uppe i norr som heter samer. Att vi sysslat med slavhandel framkom inte.