Att få plats på vård- och omsorgsboende för en anhörig är ingen enkel resa. När man söker bistånd så är man oftast helt slut och känner att nu måste vi hitta en lösning. Då möts man av handläggare som säger att vi tittar alltid på billigaste lösningen, men vart är den äldre i centrum då ?
Jag skulle kunna skriva en hel bok om denna sväng, för lätt är det inte att kämpa mot de som bara har den billigaste lösningen för ögonen.
Jag förstår också att det är skattepengar vi pratar om men jag vill inte vara del av ett sådant samhälle som bara tittar på billigaste lösningen. Det samhälle som du och jag bor och lever idag i är fantastiskt tack vare att våra generationer före oss har byggt det åt oss.
Som kommunmedborgare är jag villig att betala för våra äldre och då kan jag gärna hoppa över att göra stadsparken vacker. Jag ser hellre att våra äldre får trygghet och trivsel än en stadspark eller annat som ska smycka vår stad inför 400-årsjubileet. För i slutändan är det samma börs kommunen tar pengarna från. Nu kanske många reagerar på att jag blandar äpplen och päron i samma skål men jag erbjuder dig att gå igenom samma resa som anhörig så tror jag inte att du tycker att jag resonerar galet
I detta vill jag också skicka en stor ros till alla superfina vårdbiträden/undersköterskor och enhetschefer som varje dag året runt arbetar med våra äldre – ni är bäst !
Sträck på er – ni förtjänar många guldstjärnor – ni spelar roll !
Ni förtjänar många guldstjärnor – sträck på er
Ni vet när man kämpat i flera år för att sin kära anhöriga ska få ett vård och omsorgsboende och det äntligen händer. Den känslan är nog lika bra som att vinna på lotto, skriver insändarskribenten.
Att efter lång tid äntligen få plats på ett vård- och omsorgsboende för en anhörig är som att vinna på lotto, anser insändarskribenten.
Foto: Gorm Kallestad
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.