Min kommun ger ut en tidning varje månad. I årets första nummer fanns en artikel som hette ”Avfallstrappan”. Steg 1 i den är att konsumera så lite varor som möjligt. Det var innan coronapandemin.
Under coronakrisen har alldeles för många människor dött och vi har sett hur inköp av varor och tjänster minskat dramatiskt. Detta har resulterat i tråkiga saker såsom att många företag har permitterat människor och en del företag har gått i konkurs. Men samtidigt ser vi i media att koldioxidutsläppen minskat, städernas luftkvalité förbättrats och Venedigs vatten blivit klarare. I Jalandhar i Indien kan man nu se Himalayas bergstoppar för första gången på nästan 30 år.
Konsumtionen behöver minskas och varor måste få en längre livslängd. Men vårt samhälle bygger på att vi ska köpa mer och mer. Här finns det alltså ett systemfel. Vi behöver en omställning till ett hållbart samhälle. Men en sådan omställning måste vara rättvis.
Coronapandemin har visat, att när det är kris, så kan regeringen fixa fram massor med extrapengar, mer än 100 miljarder. Miljökrisen är en långsiktig kris som hotar att döda fler människor än coronakrisen, fast inte de närmaste veckorna.
Omställningen av samhället behöver börja nu. Så långt det är möjligt bör tillverkning och livsmedelsproduktion ske hållbart. Är det så de stora företagen tänker? Knappast. De lägger produktionen där det är mest lönsamt. Att det innebär många långa transporter bryr de sig inte om.
Många företag har valt att göra produkter som inte håller så mycket längre än garantitiden. Då får de sälja mer och tjänar mer. Men det är inte hållbart.
Staten måste gå in och styra och bestämma. Stifta lagar om långa garantitider! Satsa mer på miljöforskning! Bygg ut och förbättra järnvägsnätet! Skärp reglerna om energiåtgång vid byggande! Människor som blir arbetslösa måste få omskolning och nya meningsfulla jobb.
Så till den eviga frågan om hur vi ska betala detta. Verksamheter som ger stort klimatavtryck måste beskattas mycket hårdare. Men samtidigt måste vi se till att klimatomställningen inte gör så att vanligt folk blir fattiga, kanske genom sänkt moms.
Är det möjligt att öka skattetrycket? Låt oss titta bakåt. Näringslivets ekonomifakta ger följande siffror: 1990 var skattetrycket 50 % av BNP. År 2018 var det 44 %. Hade skattesystemet förblivit samma som år 1990 så hade vi varje år haft 324 miljarder mer i skatteintäkter. 324 miljarder mer varje år! Gåvoskatten, fastighetsskatten, arvsskatten och värnskatten är borttagna, vi har fått jobbskatteavdrag och bolagsskatten är sänkt.
Tyvärr kan vi inte förvänta oss detta av regeringen. Ska det bli en rejäl satsning på miljön så måste vi organisera oss, bilda opinion och ställa krav på regering och riksdag.
Detta är inte omöjligt. Människor kan påverka. TV visade för ett tag sedan ett program om den svenska atombomben med Leif GW Persson. Han berättade där att på 1950-talet försökte regeringen och staten skaffa en atombomb. Detta stoppades av en folklig opinion med bland annat Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Så det går att förändra. Ge inte upp! Vi kan fortfarande hejda klimatuppvärmningen.