Åter en ny odlingstid, åter behövs planteringsjord och gödsel. Men, där stannar tyvärr uppfinningsrikedomen; tar vi verkligen tillvara det som erbjuds? Nä, inte alls, vi slänger oss i bilen och handlar hutt som mött. Faktum är, att delar av den förbättringsjord som används i odlingen, delvis finns hemma, eller slängs i soptunnan, till fördärv för miljön, klimatet och gemene mans kostnader. Saken är den, att helt vanlig kaffesump, är ett utmärkt gödningsmedel, eftersom kaffesumpen är rikt på kväve, fosfor, mineraler och kalium. Med andra ord, kaffesump är rena rama mirakelmedlet! Denna viktiga tillgång, slängs alltså i soptunnan, ett tilltag som kräver hämtning och transporter, förutom nu att vi måste köpa in säckvis med förbättringsjord, köra land och rike runt, släpa och dra, bära och slita, vilket skapar onda ryggar och lidande, helt i onödan läkarbesök och rehabilitering. Ja, så håller vi på. Detta är bara ett exempel, och skulle den övriga världen göra som oss i Sverige, ja…då förstår jag varför miljön, och klimatet har problem! Det påstås ju dessutom att 25 procent av all mat slängs, beror på en datumregel. Men iså fall…då borde väl datumregeln ändras. Och inte fick vi väl en näsa för att se bra ut, utan för att lukta, och smaka!
Om vi nu tänker oss att medelfamiljen kokar fyra koppar kaffe om dagen, vilket ger 1460 koppar per år, och sen tänker oss att 4 miljoner svenskar gör likadant. Ja, då får jag ihop 5840 miljoner koppar, vilket kräver 50 kaffepaket årligen, alltså runt 25 kg kaffesump per hushåll. Och eftersom vi är 4 miljoner som dricker kaffe, så slänger vi alltså bort 100 000 ton förbättringsjord, jord som borde användas vid plantering av buskar, i trädgården och grönsakslandet. Man kan också säga, att kommunens sopbilar, kan tillverkas hälften så stora, bli hälften så tunga, och hinna dubbelt så mycket, på hälften så lång tid, små lastbilar som sörplar i sig hälften så mycket diesel! Nä…det är inte mängden klimatkonferenser som ska rädda miljön och klimatet, utan färre klimatkonferenser, och mer sunt bondförstånd. Det finns exempelvis inte en enda bonde i Vitå och Råneå älvdalar. Men, handla närodlat, det kan vi tänka oss? Nä, naturligtvis kan vi inte handla närodlat, om självförsörjningen är plus minus noll, eller om maten produceras i Australiens öken, eller utplånar Amazonas regnskogar!