Sverige uppmärksammade under 2021 att demokratin fyllde 100 år. Kungen framhöll i sitt jultal att utvecklingen gått framåt sedan vi fick allmän rösträtt. Han lyfte fram de första kvinnliga riksdagsledamöterna, den första kvinnliga partiledaren och den första kvinnliga statsministern. Han missade dock det viktigaste, nämligen den sista länken som skulle ge oss en fullbordad demokrati. Att vi i fria val fick välja den som ska företräda oss som statschef.
Skulle statsministern oavsett partifärg hålla ett liknande tal till nationen skulle våra så kallade politiska kommentatorer med Mats Knutsson och Marcus Oskarsson i spetsen nagelfara varje ord och mening. När statschefen talar väljer de att hålla tyst, man kan ju undra varför?
Monarkin har fått mycket utrymme i media på senare tid. En del kanske inte alltför smickrande för hovet och dess lakejer. Teveserien ”En kunglig affär” beskriver hur hovet med alla medel tystade ner händelser inom kungahuset, de skulle kunna leda till monarkins fall.
Inget har förändrats fram till våra dagar. Tidningen Expressen hade nyligen en artikelserie kring boken ”Den ofrivillige monarken” Samma pådrag från de som står hovet nära. Allt försökte tystas ner.
Det finns trots allt hopp om att journalister runt om i landet börjar vakna och att mer om monarkins och hovets tillkortakommanden kommer fram i ljuset. Det finns hur mycket som helst att gräva fram för de som vill och vågar.