Insändare: "Kyrkan och politiken har olika uppgifter i samhället"

Varför rösta i kyrkovalet?

Ja, om man upplever sig som kyrkligt engagerad kristen är det naturligt att man tar ansvar i kyrkovalet 19 september. Men övriga kyrkomedlemmar? Om du inte är särskilt ”religiöst aktiv" men van vid att kyrkan finns i bakgrunden som den alltid gjort och vill att det fortsätter så.

I kyrkovalet röstar man inte på partier utan nomineringsgrupper. Vissa av dessa är ändå samhälleliga partier (s), (c), (sd). Några av dem ägnar stor energi åt att bekämpa varandra i kyrkovalet. Varför där? Varför inte i riksdagsvalen? Varför ha kyrkan som arena för partipolitiska strider? 

Vid sidan av dessa partier kandiderar grupper som är formellt fristående men har sina rötter i riksdagspartier.

Alla dessa försöker påverka kyrkan i enlighet med sina politiska visioner: jämställdhet, god arbetsmiljö, ekologiskt ansvar i vården av kyrkans skogar.

Dessa politiska önskemål är i sig inte fel, men helt otillräckliga för en kristen kyrka. För det handlar bara om kyrkans yttersida. Den outsagda förutsättningen blir nämligen att kyrkan alltid finns där och ”bara" behöver styras i rätt riktning. Men är det så enkelt? 

För vad är det som gör att en kyrka överhuvudtaget finns? I portalparagrafen i kyrkoordningen (kyrkans regelverk) sägs att församlingens huvuduppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission, med syftet att människor ska komma till tro på Kristus.

Men om denna grundläggande uppgift (kyrkans innersida) har de politiska partierna inget att säga. När hörde du senast en politiker tala om det angelägna i att tro på Jesus? Politiken och kyrkan har uppenbarligen olika uppgifter i samhället.

Alltså är det viktigt att det i kyrkan finns gudstjänstfirare, anställda, präster - och förtroendevalda, som ”vet vad firman tillverkar" och själva bärs av det.

Ge därför din röst till det enda verkliga alternativet: Frimodig kyrka.