Känns som ett märkligt medlemskap

Kyrkovalet väcker tankar inom Tommy E Eriksson om vilka som egentligen ska få rösta i det.

Kyrkovalet väcker tankar inom Tommy E Eriksson om vilka som egentligen ska få rösta i det.

Foto: Robin Folkö

Insändare2021-09-15 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu skall 5,8 miljoner ”medlemmar” välja sina företrädare och förvaltare i Svenska kyrkan. I många andra kristna samfund är det endast de ”aktiva/verksamma" medlemmarna som kan deltaga i liknande val.

Enligt vår lutherska/apostoliska kyrkotradition och bekännelse blir man medlem av vår kyrka genom dopet. Att man deltager aktivt i kyrkans liv och verksamhet, som en del av den levande gemenskapen i Kristus, borde vara ett rimligt medlemskrav. Då skulle vi undvika återkommande diskussioner om politiken i kyrkan, samt ökad trygghet i att de som ytterst berörs av kyrkans verksamhet också är de som väljer och är valbara.

Bara för att man äger ett svenskt medborgarskap ärver man icke arvsrätt till den kyrkans gemenskap som med det eviga livet genom Kristus är utlovat till de döpta och de som lever i tron. Dags att omvärdera medlemsbegreppet i vår svenska kommunalkyrka!

Dopet är i flera kyrkosamfund ett sakrament och nödvändigt för att en person ska kunna upptas i kristenheten. Många samfund menar att med dopet blir människan född på nytt i Jesu namn, medan andra ser dopet som en synlig bekräftelse på en persons val att vara kristen, efter en pånyttfödelse. 

Att då, som ärkebiskopen, uppmana alla, oberoende av kristen tro eller engagemang, att rösta i kyrkovalet av demokratiska skäl skapar ytterligare förvirring. Kyrkan är ingen demokrati och skall icke hellre vara det. Kyrkan är en teokrati. Låt därför en teologiskt och kyrkohistorisk kunnig grupp utarbeta ett förtydligande gällande medlemskapet i vår svenska kyrka.

Att uppmana varje sextonåring att ”bruka sin demokratiska möjlighet” kommer inte att bidra till en mer levande apostolisk kyrka i våra sekulariserade bygder.