Högsta Förvaltningsdomstolen gav den 25:e juni tillstånd att brittiska Beowulf Mining kan gå vidare med sin ansökan om bearbetningskocession till Mark- och Miljödomstolen. Domstolen fann inte att Regeringen fattat ett rättsvidrigt beslut när de gav Beowulf tillstånd 2021 för koncession. Det må så vara. Men det här är inte ett beslut som, om den går igenom, leder i god jord för den framtida miljö- och sysselsättningssituationen i Norrbotten.
För det första gruvindustrin svänger väldeliga i konjunkturer. När det går uppåt då går det verkligen uppåt och när det går nedåt då går det verkligen nedåt. Vem som helst kan driva en gruva som ger god avkastning i en konjunkturuppgång, men vem som helst kan inte driva en gruva när konjunkturen sviker. Då krävs att gruvbolaget har den soliditet och likviditet som krävs för att stå emot smällen. Beowulf Mining har inte dessa ekonomiska muskler. De kommer i likhet med många andra mindre gruvbolag att driva gruvan så länge den ger god avkastning och lämna den därhän när konjunkturen viker. Med efterföljande saneringskostnader för själva brytplatsen och undermåliga dammar för den svenska staten.
För det andra, den avkastning som blir kommer att förmedlas till bolagets säte i England. Svensk minerallagstiftning från 1992 ger 0,002 promille i mineralersättning och är den mest liberala lagstiftningen i Europa där en nation gett ifrån sig skälig ersättningsrätt över sitt mark och vatten. Det blir inga inkomster att tala om för svensk del.
För det tredje, den arbetskraft som kommer att anlitas är till största delen ”fly in-fly out” med låga skatteinkomster för kommunen. Lokala åkerier och markberedningsföretag finns säkerligen på plats, men inte arbetskraften i någon större utsträckning. Det är i stort sett de lokala handlarna som vinner på detta utbyte.
För det fjärde, samerna blir återigen överkörda i sin lagstadga rätt att driva renskötsel på ett sätt som motsvarar deras krav. Detta trots att rennäringslagen från 1971 stadgar denna rätt och urfolksstatusen ger samerna rätt att bevara sin kultur och sitt språk där renskötseln sägs utgöra dess stomme.
För det femte, om bearbetningskoncessionen går igenom innebär det att samerna som urfolk urholkas till den milda grad att urfolkstatusen inte betyder mer än att det är fråga om exotism som kan visas upp i illustrativa turistbroshyrer för aningslösa turister. Vad detta kan få till följd för tornedalingar, lantalaiset och kväner som också ansökt om urfolksstatus sedan hösten 2023 är att den senare minoriteten får klä sig i illustra kläder och ägna sig åt någon spekatukulär ritual som tillfredställer turistbranschens och turisternas förväntan.
För det sjätte, svensk export och näringslivsutveckling behöver inte mer järnmalm utan mer brytning av sällsynta jordmetaller. Det är där framtiden ligger och inte i Kallaks järnmalm.
Vi får nu hoppas att Mark- och Miljödomstolen sätter stopp för detta. Det har domstolen gjort i andra liknande projekt och har med åren blivit mer restriktiv i sina tillstånd.
Tage Alalehto, Docent, Sociologi och Ordf. Tornedalingar i Umeå
--------------------------------------------------------------
Svar direkt från Dmytro Siergieiev, Jokkmokk Iron Mines AB/Beowulf Mining
Den aktuella bearbetningskoncessionen beviljades ett svenskregistrerat bolag, Jokkmokk Iron Mines AB, ett till 100% ägt dotterbolag till Beowulf Mining plc i mars 2022. Högsta förvaltningsdomstolens dom den 25 juni 2024 fastställer regeringens ursprungliga beslut rörande koncessionen.
Jokkmokk Iron Mines genomför rigorösa tekniska och ekonomiska analyser för att säkerställa att ett robust projekt utvecklas som förblir lönsamt under konjunkturcyklerna. Det finns ytterligare tydliga och strikta krav innan en gruvverksamhet kan ske för att säkerställa att den bedrivs inom nationellt lagfält och internationellt erkänd standard. Bolaget ska ställa en bankgaranti innan uppstart som är tillräcklig för att hantera nedläggning och sanering av verksamheten på ett miljömässigt och socialt ansvarsfullt sätt oavsett om verksamheten stänger enligt sin planerade tidslinje eller om verksamheten upphör före den ursprungliga planen.
Järnmalm, och dess slutprodukt stål, är kritiska komponenter för den infrastruktur som krävs för att leverera en övergång till en grön ekonomi. Kallakfyndigheten är unik och har potential att väsentligt bidra till att stärka norra Sveriges betydelse som motor i den pågående gröna omställningen och nav för högkvalitativ råvaruförsörjning, förädling, produkttillverkning och innovation. Bolaget räknar med att skapa betydande lokal direkt och indirekt sysselsättning.
Jokkmokk Iron Mines har som ambition att i nära samarbete med lokala och regionala sakägare bidra till den långsiktiga utvecklingen av ett attraktivt och motståndskraftigt samhälle med många ben att stå på.
Dmytro Siergieiev, Jokkmokk Iron Mines AB