Sitter här vid köksbordet och funderar var sjukvården tagit vägen. Är en 83-årig gumma som haft oturen att bli sjuk, i glesbygd dessutom. Till en början, när jag blev utskriven från Pajala behövde jag åka varje dag och spola slangen som sitter fast i magen och sedan varannan dag. För i Tärendö kunde man inte erbjuda denna tjänst som tar cirka fem minuter. Snart finns väl ingenting kvar.
Att åka färdtjänst är inte billigt, 200 kronor enkel resa. Att betala 400 kronor är inte småpengar för en pensionär med en pension under 7 000 kronor.
Det är inte bara jag som tycker att någon form av sjukvård som inte fordrar läkarvård, som blodprovstagning, borde finnas en gång i veckan, åtminstone på vintern.
Undersköterskor är duktiga flickor och klarar av mycket. Eller ska det sparas på oss äldre? Jag har bott 64 år i byn, fött tre pojkar, arbetat och betalat skatt men sjukvård är man inte värd fullt ut.
Kommungubbar och kvinnor, skärp er. Tänk på oss gamla i byarna som inte orkar skumpa omkring på vägarna. Talar för mig själv också, det är riktigt jobbigt. Ingen vill bli gammal men blir det ändå.
Vänligen