Lärarna måste få större befogenheter, sa skolministern härom dagen. Efter många år av stök i många skolor har denna insikt infunnit sig. Bättre sent än aldrig, men skrämmande att det blev sent.
Ingen del av landet är förskonad. Oron i klassrummen har ökat, stöket i skolan och även på fritiden har blivit ett allt större problem.
Ökade befogenheter för lärarna är åtgärder, som av de flesta uppfattas som självklara. Sådana åtgärder är nödvändiga för att angripa symptom, men löser inte det grundläggande problemet.
I grunden ligger brister i fråga om vantrivsel, otrygghet, mobbning, våld och kriminalitet. Hur löses då detta grundläggande problem. Hur kan alla våra barn och unga formas till ansvarskännande individer? Den naturliga arenan för en satsning för att åstadkomma detta måste vara skolan, enär det finns ett starkt samband mellan emotionellt och intellektuellt lärande. Dessa är förutsättningar för varandra.
I ett antal skolor i landet bedrivs i dag undervisning i livskunskap, emotionell träning, utan att den givits stöd från riksdag och regering. Det har tydligt visat sig att i dessa skolor har även den intellektuella inlärningen förbättrats. Innan det är för sent: gör livskunskap till ett obligatoriskt ämne i skolan. Huruvida ämnesnamnet ska vara Livskunskap är av mindre betydelse. Annan benämning kan vara Emotionell träning eller Emotik. Ämnet kan innehålla sådant som handledning i socialt och emotionellt lärande, träning i impulskontroll och lärande om alla människors lika värde.
De flesta undersökningar visar att svenska skolresultat har försämrats. Samtidigt ser vi och läser om att oron och våldet bland unga växer. Med en sådan utveckling är ökade befogenheter för lärarna en självklarhet, men inte lösningen. Undervisning i livskunskap är ett måste.
Vilket parti blir först med att, inte bara inse problemet utan, också ta initiativ till problemets lösning? Och, det är bråttom.
Inför nya ämnen i skolan
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.