Som före detta medlem (1973-1984) i IF Metall följer jag med intresse turerna kring valet av en sektionsordförande vid SSAB i Luleå. För undertecknad blir detta en "deja vu" upplevelse av ett fackligt val på Saab Scania i slutet av -70-talet.
Tre ordinarie ledamöter skulle väljas till Verkstadsklubbens styrelse. Sex personer var nominerade, tre var organiserade socialdemokrater och tre var medlemmar i VPK.
Nu utbröt en hastigt påkommen valrörelse – insändare publicerades, flygblad trycktes upp, och en smutskastningskampanj av kommunismens illgärningar under då och nutid redovisades.
När valet var över, stridsdammet lagt sej och dimmorna skingrats visade det sej att två vänsterpartister och en socialdemokrat blivit valda, enligt undertecknads mening de tre lämpligaste för dessa uppdrag.
Kan väl förstå upprördheten när en av kandidaterna politiskt befinner sej långt till höger på den politiska skalan.
IF Metall, en kamporganisation?
Turerna kring valet av en sverigedemokat till sektionsordförande vid SSAB får skribenten att minnas en annan strid inom facket.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.