"Hur ska vi rädda Paradise Jokkmokk?"

"I grunden gäller det Jokkmokks överlevnad. Upp ur skyttegravarna!", skriver Jan-Erik Larsson i Övermorjärv som efterlyser alla förslag på hur Jokkmokk som ort ska kunna överleva.

Jokkmokks kommun har en oroväckande hög medelålder skriver insändarskribenten som efterlyser förslag på hur kommunens ska överleva.

Jokkmokks kommun har en oroväckande hög medelålder skriver insändarskribenten som efterlyser förslag på hur kommunens ska överleva.

Foto: Tommy Borg

Insändare2021-06-15 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

1960 hade Jokkmokks kommun 11 500 invånare, 2020 4 800 med oroande hög medelålder. Om inga arbetstillfällen tillförs är Jokkmokks kommuns dagar som självständig enhet räknade. Inget orakel behövs för att se att kommunen befinner sig i brygga och sakta tynar bort. Vad bör göras? Öppna gruvan i Kallak, säger en del, det skulle ge 300– 500 jobb i 20–25 år, många sköna skattekronor till kommunen och en frist.

Finns det plats? En gruva skulle ta cirka 10 kvadratkilometer i anspråk. Det är bara några promille av Jokkmokks 19 334 km2. Värmland är lite mindre än Jokkmokks kommun, där bor 321 000. Det blir en så kallad grön gruva som kan leverera råvara till det fossilfria stålverket i Boden.

Jåhkågasska sameby då? De får hålla en vinterstam på 4 500 djur. För att leva på renskötsel bör man äga cirka 700 renar. Samebyn har 26 företag, de flesta har renar för att finnas i kulturen, de är lärare, gruvarbetare och sjuksköterskor renarna är en sidoinkomst, ibland bara en kostnad. Som synes är det inte många som är helt beroende av renskötsel. Jåhkågasska har 9922 km2 i kommunen, dessutom betesmarker i Älvsbyn, Boden, Piteå och Luleå. Gruvans 10 km2 är försumbart som betesmark.

Flyttlederna då? Samebyn är relativt liten med 4500 djur. Att inte gruvföretag, kommunen och Jåhkågasska i samförstånd kan lösa det problemet är obegripligt för en utomstående. I grunden gäller det Jokkmokks överlevnad. Upp ur skyttegravarna!

Unesco yttrande då? De säger att gruvan har en negativ inverkan på Laponia men preciserar inte hur. Gällivare, Malmberget och koppargruvan i Aitik ligger betydligt närmare Laponia. Frågan på vilket sätt de är till förfång för världsarvet bör ställas. Unesco är en byråkratorganisation, ingen omdömesgill rådgivare för Jokkmokks framtid.

Turismen då, det är ju hållbart? Om det ska skapas 300 jobb inom turistnäringen bör det komma 10 000 – 20 000 turister till Laponia. Världsarvet får stora likheter med Jokkmokks marknad. Renskötsel i området omöjliggörs. Gruvan gör ingen åverkan på turistnäringen.

Hur ska vi rädda Jokkmokk, alla förslag välkomnas?