Efter att jag läst artikeln i NSD den 14 juni om Malmbergets kyrkas vara eller icke vara började hornen växa i pannbenet på mig. Jag som infödd Malmbergsbo har vandrat långt på livets väg, med kyrkan som en symbol i rivningsraseriets tidevarv ingenting är heligt nuförtiden, det är bara malmen som gäller.
Ja Ja! Nu är "Kyrkans" rivningsivrare i församlingen i farten igen. Nu ska de tydligen överklaga till Förvaltningsrätten där de söker stöd för rivning. Det finns inte pengar att driva denna historiska byggnad i ett Malmberget där den kyrkliga världen och den politiska välden går statens och LKAB:s förstörelselusta tillmötes och förklarar att det inte finns pengar???
Jag vill att denna kyrka ska finnas kvar på plats och att den utvecklas till en klenod från svunna tider. Kan LKAB lägga ner miljoner på asfaltering, ljusramper och diverse annat till något som kallas så fint som Gruvstadspark, då kan också LKAB se till att kyrkan får stå kvar och utveckla den till något fint.
Det är på tiden att det stora mäktiga gruvbolaget tar ansvar över ett samhälle som de har raderat från kartan. Att vi människor inte reagerat i tid är nog för att vi är uppvuxna med gruvan i ryggraden.
Jag saknar idéer om hur man kan använda denna historiska byggnad, nu när kyrkan tydligen inte har råd att ha kvar den på plats.
Länsstyrelsen och antikvarieämbetet måste gå hårdare fram och låta kreativiteten och kulturen jobba fram ett bra koncept för en kyrka som ingen vill kännas vid nu vid samhällets fall.
Ni styrande, stat, region och kommun. Ha inte så bråttom att jämna allt vi har i Malmberget med marken. Någon gång borde ni tänka till, före och inte efter, om de konsekvenser ni skapar för oss i kropp och själ.
Att Mammon nu styr vårt samhälle även i kyrkans värld är detta ett bevis på. Jag lider med alla konsekvenser som nu skapas i vår tänkta "Arktiska småstad i världsklass".
Hur mycket tål vi människor?