Gång på gång lyfts gruvdrift som en lösning på problemet med avfolkning i glesbygd. Detta till trots för de många lokala exempel i nutid på hur gruvor påverkar befolkningsmängden. Så hur är det egentligen med befolkningsminskning i Jokkmokk om vi jämför med närliggande gruvorter?
Förändringen under ett tioårsspann (2010 - 2020) visar att befolkningen i Jokkmokk har minskat med 6 procent. Under samma period har Pajala minskat 5 och Gällivare 5,6. Detta alltså samtidigt som gruvdriften i Gällivare är i en fas av expansion. Trots att gruvan skriker efter arbetskraft, minskar alltså befolkningen.
I den rapport begärd av Jokkmokks kommun 2015 konstaterar Ramboll att en gruvetablering i kommunen inte skulle ändra trenden av befolkningsminskning. Med andra ord visar de lokala exemplen och den rapport utifrån förutsättningarna inom Jokkmokks kommun samma: gruvdrift är inte lösningen.
Det kan finnas anledningar till att önska sig gruvdrift i hemorten. Men att lyfta det som lösning på att befolkningen minskar är oerhört naivt.
Arbetsmarknaden idag ser helt annorlunda ut än för femtio år sen, men ändå tillåts en äldre generations ungdomshopp om storindustri vara tongivande i det offentliga samtalet om gruva.
Den utdaterade bilden av storindustri som sysselsättning kan kännas trygg att luta sig mot, men den är inte förankrad i nutiden. Det är oroväckande att läsa 70-åringars tidningsuttalanden om alla fördelar med en gruva i Gállok. En gruva med förväntad levnadstid på 14 år, lagom länge för 70-åringen själv att uppleva glansdagarna.
Men det kommer en tid efter de 14 åren. Exempel i närtid, till exempel Blaikengruvan och Svartträskgruvan, visar att de företag som bryter malmen inte alltid kommer ta ansvaret att städa upp efter sig. Notan ska då istället betalas av samhället i stort, medan konsekvenserna drabbar oss yngre som bor kvar i Jokkmokk.
Som företagare boende i Jokkmokk efterlyser vi mer realistiska perspektiv på samhällsutveckling. Jokkmokk är på tionde plats vad gäller företagsamhet i hela Sverige, och sjätte i topp vad gäller nyföretagande. Andelen företagare i kommunen är nära 20 procent, mer än dubbelt så många som i till exempel Gällivare och Kiruna. Här finns framtidstron!
Det är hög tid för den äldre generationen att istället ställa frågan: vad efterfrågar unga driftiga personer idag och hur kan Jokkmokk bli den plats de vill verka ifrån?