Det är frapperande vilken tilltro man hyser till konsultrapporten för regionens sjukvårdsorganisation. Historiskt sett är inte det här nytt och tyvärr så konstaterar jag med facit i hand hur fel man många gånger har haft tidigare.
Det finns några avgörande saker som starkt borde påverka en strukturell förändring i vårdorganisationen.
Vi har en teknikutveckling i vården som innebär att vårdpersonalen geografiskt kan verka från vilken plats som helst i regionen. Med den insikten och samtidigt vetskapen om att det ibland behövs fysiska möten mellan patient och vårdgivare så är det klokt att lägga ut dessa tjänster nära patientens bostadsort.
Vi har en teknikutveckling inom röntgen och andra teknikberoende undersökningar som möjliggör en decentraliserad verksamhet. Vi har även nya behandlingsmetoder som kan skötas utanför de största sjukhusen. Det blir enklare, billigare och färre patientresor. Vi har videoteknik som möjliggör konsultationer mellan lokal vårdpersonal och specialister i de fall det behövs specialistkompetens. Med den lösningen undviker man transporter av patienter.
Arbetsmiljö och personalpolitik är en återkommande fråga i stora organisationer. Förändringsprocesser kan bara genomföras om det finns en gemensam syn på förutsättningarna och en samverkan mellan alla personalgrupper. Man kan inte prata om att personalen är den viktigaste resursen samtidigt som man inte lyssnar och väger in deras synpunkter. Utan personalens medverkan kan processen fullständigt misslyckas. Vem ska ro skutan i land om inte förändringarna förbättrar för både personal och patienter?
Ledning och styrning är ett måste men får inte växa fritt. En decentraliserad operativ organisation är mindre känslig för störningar och kan samtidigt avlasta en central modell. Vi måste utföra de rätta sakerna i verksamheten utan en alltför tung overheadorganisation. Det borde vara en av regionens uppgifter att se till att hela regionen ska leva, men med den modell som man målar ut så bidrar man definitivt till en försämrad patientservice och en försämrad arbetsmarknad på många mindre orter. Då närsjukvården blir sämre eller försvinner så flyttar folk och andra serviceenheter tappar underlaget för sin verksamhet och tvingas att flytta. Även skolor är här i farozonen.