I dag lever vi i VÀsteuropa i en osÀker och oroande verklighet med Rysslands attack mot Ukraina sÄ nÀra. MÄnga hÀr i Sverige Àr beredda att ta emot de ukrainska flyktingarna, till och med sÄdana kommuner som inte varit villiga att ta emot flyktingar frÄn Afghanistan. Vad Àr skillnaden mellan dessa flyktingar?
Jo, enligt en politiker Àr det att de ukrainska har ett verkligt och pÄtagligt skyddsskÀl. Denne politiker sÀger inget om hazarer och deras skyddsskÀl, eller om kristna i Afghanistan. SÄ jag uppfattar det som att politikern inte anser att vÄra medmÀnniskor i Afghanistan har verkliga och pÄtagliga skyddsskÀl.
Vidare sÀger samme person att lÄngvÀga mÀnniskor ska fÄ hjÀlp i nÀromrÄdet. Men hur den hjÀlpen ska utformas sÀgs det inget om. Hur ska vi kunna hjÀlpa förföljda mÀnniskor i Afghanistan? Ska vi söka upp talibaner och sÀga till dem att de ska lÄta kvinnor gÄ i skolan, fÄ ha de klÀder de vill, arbeta, leva fria liv? ska vi sÀga till dem att Àven hazarer har samma vÀrde som andra muslimer? Jag tror inte det skulle ge nÄgot pÄtagligt resultat.
Att mĂ€nniskor 2015 valde att fly till Sverige sticker i ögonen pĂ„ en del mĂ€nniskor. Men tĂ€nk om anledningen till val av land Ă€r att Sverige hade ett rykte om sig att vĂ€rna om mĂ€nniskovĂ€rdet, att behandla mĂ€nniskor lika oavsett hudfĂ€rg, religion, kultur och kön? Det Ă€r nĂ„got vi borde vara stolta över. Nu har den vackra fasaden spruckit sönder â igen â och i stĂ€llet ser vi ett land dĂ€r mĂ€nniskors lika vĂ€rde Ă€r villkorat. Du ska ha rĂ€tt hudfĂ€rg, komma frĂ„n rĂ€tt del av vĂ€rlden, ha rĂ€tt religion och rĂ€tt kultur, annars Ă€r du inte vĂ€lkommen. Det finns ett ord för detta villkorande: Rasism.
De nyanlÀnda frÄn Afghanistan jag mött, och jag har mött och pratat med ganska mÄnga, har alla en önskan att kunna ÄtervÀnda till sitt hemland. De Àr dock inte beredda att göra det sÄ lÀnge talibanerna har makten. Precis som flyktingarna frÄn Ukraina vill kunna ÄtervÀnda till ett fritt Ukraina.
Under andra vĂ€rldskriget behandlade Sverige de judiska flyktingarna illa ocksĂ„. Boken âEtt kort uppehĂ„ll pĂ„ vĂ€gen frĂ„n Auschwitzâ av Göran Rosenberg och âJag bodde i Sverige: om unga svenskafghaners flykt till Frankrikeâ av Annette Rosengren har hjĂ€lpt mig att se likheterna i Sveriges agerande mot lĂ„ngvĂ€ga flyktingar.
Den dag vi stÄr till svars inför Herren kan bli en glÀdjestund eller en stund fylld av skam. Jag ber att vi som kristna ska glÀdja oss över att vi förvaltat Guds nÄdegÄvor pÄ rÀtt sÀtt.