Angående trafikverkets usla halkbekämpning, insändare i NSD måndag 11 januari.
Jag har kört bil och MC från 1958. Även försett mc.n med dubbdäck och kört något vintertid. Dom flesta körde med sommardäck året om.
Sandbilar lyste med sin frånvaro ute på vischan. Man gjorde ett bromsprov, direkt efter start och kollade om det var halt. Därefter anpassades körningen och farten efter väglaget.
Det fanns halkbanor som plogades upp på tjärnar och insjöar, när isen höll. Där tillbringades många timmar för att träna körning på halt underlag.
När jag köpte min första bil, hade dubbdäck börjat tillverkas. En liten dubb ingjuten i en plastkropp. Efter ett tag hade de flesta dubbarna lossnat från plastkropparna. Sen kom bättre dubbar helt i metall.
Det hände att man hamnade i snövallen vid sidan. Vad jag minns, kunde man med medhavd snöskyffel skotta sig loss, och fortsätta färden. En gammal trasmatta fanns i kofferten som vid behov lades framför drivhjulen, för att få fäste, när man skulle upp på vägen igen.