I min släktforskning har jag sett hur morfarsfar som skräddare flyttade från Öland till Luleå 1878, medan hans bror emigrerade till USA. Mormorsmor, hon utexaminerades som sjuksköterska i Stockholm och fick sin första tjänst i Luleå 1887. Och mormorsfar, Karl Fredrik Johansson, flyttade från Sveriges Trädgård Blekinge ända upp till Luleå och fick tjänst som Trädgårdsmästare ute på Altappen 1880. Så flyttlassen gick inte bara till ”Amerikat” utan även upp till ett Luleå i utveckling.
Framför grunden till Altappens herrgård finns tydliga spår efter hans gärning, där fröer och plantor som kommit med fartygens ballast har givit grunden till en park med träd och buskar som inte normalt finns i Norrbotten. Enligt mormor lärde han även innevånarna på ön (500-600) att anlägga köksträdgårdar.
Det är fascinerande att gå där bland ruinerna och ana att här fanns ett helt samhälle med bostadskaserner, handelsbod, sågverk, gjuteri, valsverk…. Vilken drivkraft och framtidstro det sjöd av här i inloppet till Luleå och Norrbotten! Till rundvandringen hör en liten broschyr där Altappen och dess historia kortfattat beskrivs. Och där står att här också fanns en Decauvillebana som dessutom elektrifierades 1902. Vad är det? Ja, numera kan man ju googla:
”Decauvillebana är ett system för lätt flyttbar smalspårjärnväg. Idén utvecklades av den franske ingenjören Paul Decauville 1876, men kom inte till vid användning förrän systemet demonstrerades vid Världsutställningen 1889 i Paris. En decauvillebana lades ut som byggsats med räls i sektioner, där rälerna var förmonterade på syllarna.”
Alltså precis som min gamla Fleichman modelljärnväg men i fullskala! Så 1876 patenterades systemet, 1889 visas det i Paris och redan1902 finns det på Altappen och drivs av elen från sågverkets och valsverkets ångdrivna generator.
Mormorsfar högg sig i benet, åkte i en kökssoffa över isen och in till sjukstugan i Luleå och där träffade han så Anna Sofia Karolina Andersson, tycke uppstod...
Själv lämnade jag Altappen per båt, med en näve åkerbär i handen och med en stor portion samhälls- och teknikhistoria, tack för det!