Folkomröstningen om skolan i Luleå kommun som sker den åttonde november handlar om:
OM ett beslut taget på ett beslutsunderlag som saknade:
• barnperspektivet
• lärarperspektivet
• skolledarnas syn på bra skolstorlek för årskurs f-6, och
• en seriös risk och konsekvensanalys,
SKA få styra den största förändringen av skolstrukturen i hela kommunen, på över 50-år = styra skolutvecklingen för årtionden framöver. (Det står mycket om allt möjligt i beslutsunderlaget, men saknas det här, faller allt det andra.)
ELLER om ett nytt beslutsunderlag ska tas fram, som innehåller dessa helt avgörande grundförutsättningar för att kunna ta ett verklighetsförankrat beslut, som löser de problem som behöver lösas.
Kommentar:
Lärarnas synpunkter fanns framtagna, men saknades helt i beslutsunderlaget. Gissa varför?
I stället fanns ett fakefaktum, att stora skolor är attraktiva. Det presenterades inte med rubrik och faktahänvisningar, trots att hela ”Framtidens skola” bygger på det. Det fanns bara i förordet och var insmuget (förstärkt) under rubriken ”Skolstruktur f-6-skolor”. Där det ersatte skolledarnas syn på den. Men deras syn på ”Skolstruktur 7-9-skolor” fick vara med:
”Skolledarnas generella bedömning är att en optimal 7–9-skola utifrån elevers trygghet, trivsel och lärande, lärarbehörighet, budget i balans och rektors ledarskap, bör ha 300–400 elever samt 40–50 medarbetare. Den geografiska närheten för en 7–9-skola är av underordnad betydelse för eleven.”
Skolledarnas syn på f-6 skolor utifrån samma kriterier, fick alltså inte vara med! Inte en sammanfattning av lärarnas synpunkter på skolstorlekar och vad de anser vara viktigt i en ny skolstruktur heller.Och sist men inte minst saknades barnperspektivet helt.
Utan de här grunderna, gick det inte att göra en seriös risk och konsekvensanalys.
På detta underlag beslutade socialdemokraterna 2016, att satsa på att bygga nya stora f-6 skolor för 400-500 barn. Ett nytt beslutsunderlag är ett måste!