Otrohet är per definition äktenskapsbrott, otro, vänsterprassel och snedsprång.
Dvs helt och hållet motsatsen till ärlighet, lojalitet och trohet. Den otrogna har fullständig brist på pålitlighet.
När de i bibeln pratade om otro menade de gudsförnekelse men i dagens samhälle menar vi helt enkelt vänsterprasslande kärleksaffär bakom sin makes/makas rygg.
Detta sker mer som regel än undantag i våra dagar och jag tycker att detta är en barbarisk och känslolös aktivitet. Detta kan pågå i flera år. Dessa är väldigt skickliga på att "gömma sig" när de går bakom ryggen.
De som stimulerar sig med otrohet kan inte ha mycket bakom pannbenet. De är helt enkelt dubbelspelsbegåvade och innehåller så mycket ohederlighet och lömskhet.
Dessa har inte det intellektet att de förstår hur mycket de förstör för så många andra genom detta falskspel, de är helt enkelt intelligensbefriade. I deras värld finns dessa bara för varandra när de ägnar sig åt sin otrohet.
De vet inte vad ett rent samvete är och har ingen moral eller skamkänsla i det de företar sig med.
I min bok förstår jag inte varför man inte först avslutar förhållandet/giftermålet innan man hoppar på nästa hingst.
Antagligen för att de vill försäkra sig om att det först blir något med nästkommande för det kan ju vara bra att ha kvar det gamla förhållandet om det inte fungerar med det nya.
Sådana människor som bär på denna otrohetsbegåvning borde själva någon gång få känna hur det känns att må dåligt, känna vanmakten och frustrationen, känna sorgsenheten och nedslagenheten. Men icke, de kommer undan men jag brukar säga att någongång någonstans, kanske inte i detta liv men nästa kommer efterräkningen. Karma.