I september fick jag en saltad faktura från Telia. Tre gånger så mycket som normalt. Det visade sig att mitt namn ”kapats” och en mobil inhandlats i Marieberg (Örebro) i mitt namn. En långdragen process med polisanmälning, kompletteringar och en mängd samtal med Telia följde. Allt slutade i att det var klart bevisat att det inte var jag som köpt mobilen. Telia bekräftade och uppgav att jag inte skulle betala räkningen.
Men fakturorna fortsatte att dimpa ner i brevlådan. Många och krångliga samtal, med upp till en timmes kötid, följde. Alltid med någon ny handläggare som jag fick rabbla upp hela storyn för gång på gång. Samma besked, ”betala inte”.
I veckan kom, som jag befarat, ett inkassokrav.
Nya samtal med Telia, nytt rabblande om samma sak. Nu med besked att ärendet var överlämnat till en speciell avdelning som arbetade med ärendet. Varför Telia anlitat inkassoföretaget för att driva in de pengar som jag inte skulle betala kunde ingen förklara.
Nu har tre månader gått. Tiotals meningslösa samtal, med tiotals handläggare på Telia, tiotals timmar av frustration, ilska och högt blodtryck. Telia har inte klarat av detta ärende. Hur är det möjligt? Har nu skickat alla fakturor och inkassokrav till Telia. Har delgett ärendet Telias vd Jan Anders Olof Olsson. Men han lär väl inte bry sig, men ändå. Han är ju högste ansvarige i företaget med nära 40 miljarder i årsomsättning. Jag är 80 år och har varit Teliakund i 60 år. Nu är det slut med det. Kommer det månne att märkas i Telias bokföring och årsredovisning?