Tänk er ett lag på 25 ungdomar och 3 tränare i åldrarna 15-25 år som äntligen skulle få göra sitt livs drömresa, att få åka och tävla i USA.
Dom tränar 3 gånger i veckan unisont med skola och jobb, jobbar dessutom extra på var enda evenemang i Luleå dom kommer över för att ha råd med just sin dröm som äntligen efter massor med planering och slit ska bli av.
Allt är bokat och klart, varje enskild individ har tagit sitt ansvar och sett till att ha sina papper, pass, vaccinationer och intyg i ordning.
Fakturorna är betalda för såväl flyg, boende, hyrbilar och tävling. Planerna är klara, lyckan är fullkomlig då kommer smällen.. Covid -19 stänger ner deras drömresa. Besvikelsen är såklart total men.. Alla inser dom att detta är ingenting vi kan rå på. De slickar sina sår och tänker, det kommer en ny chans. Ett nytt tillfälle. Pengarna har vi ju trots allt sparat ihop. Återbetalningarna börjar ramla in, boendet, bilarna, tävlingen men... Då kommer nästa smäll. Resebyrån som bokat deras biljetter svävar på återbetalning gång på gång. Och nu efter två månader får vi mail: Företaget ska rekonstrueras. Återbetalning vet vi inte i dagsläget om den kommer att ske.
Är detta verkligen rättvist? Får det gå till såhär? Laget har betalat in drygt 300 000 kr som bara kommer att gå upp i rök. Det känns inte rätt. Företag har marginaler dom klarar av en förlust men den enskilde individen som jobbat, slitit och drömt. Den har ingen marginal.