Dags att peka ut en ny politisk riktning

Hur mår Sverige i dag i det världsläge som är? Inte alltför väl, menar Esa Vuorinen.

Hur mår Sverige i dag i det världsläge som är? Inte alltför väl, menar Esa Vuorinen.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Insändare2021-03-03 09:01
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett år har gått sedan Covid-19 drabbade Sverige och 35 år sedan Olof Palme blev mördad. Under senaste året har vi sett sjukvården göra heroiska insatser för att klara av den kraftiga belastningen, men samtidigt har vi sett att en hel del i samhället kunde fungera bättre. Några mer ingående försök att analysera de politiska förändringar bakom de brister som framkommit saknas dock i massmedia. Här följer några rader om möjliga förbättringar. 


Den privatisering av offentlig verksamhet och den omfördelning av tillgångar från de många till de få (skattereformer mm) som startade efter mordet på Olof Palme har skapat stora försämringar. Hur hade äldreomsorgen sett ut idag med utökad och större andel fast anställd personal? Hur hade järnvägstrafiken fungerat om den varit kvar i offentlig regi? Hur hade kvalitén på den svenska skolan varit om skolan fortsatt varit i statlig regi och alla resurser hade kunnat satsas på undervisning? Varför har de svenska pensionerna från att ha varit de högsta i Norden för 30 år sedan idag hamnat i botten i denna jämförelse? 


De kanske allvarligaste förändringarna som inträffat är dock inom svensk utrikes- respektive försvarspolitik. Sverige följer USA:s utrikespolitik så att man häpnar; man erkände en person som aldrig fått en röst i ett presidentval som legitim representant för Venezuela och man applåderade militärkuppen i Bolivia och erkände den regering som utsågs av militären som legitim. Vad ska man göra nu, då den tidigare vänsterregeringen åter har vunnit valet i Bolivia och militärens representant har lämnat landet? Försvarspolitiken blir alltmer verklighetsfrånvänd, där vi fått en krigsmakt som samövar med amerikanskt strategiskt bombflyg, samtidigt som försvarsministern inrättar nya förband enbart för att möjliggöra transitering av USA trupp genom Sverige. 


Uppräkningen av brister kan göras lång men i vilken riktning ska man svänga politiken? Här följer några konkreta förslag som kan vrida utvecklingen i rätt riktning:


1. Ta tillbaka de minst 320 miljarderna per år som skatterna har minskats med och omfördela resurser så att dessa når de sämst ställda i samhället. 
2. Utvärdera pensionssystemet och ta tillbaka ATP systemet om så krävs för att förbättra pensionerna framför allt för de med de lägsta pensionerna. 
3. Utvärdera fördyringen för medborgarna av de verksamheter som har privatiserats och återförstatliga dessa så att de kan fås att bli funktionella igen. 
4. Återgå till en utrikespolitik där försöken att skapa en fredligare värld baseras på den kollektiva säkerheten som utgör grunden för FN. 
5. Lägg ner nuvarande krigsmakt och återställ en försvarsmakt som värnar svenskt territorium i linje med den neutralitetspolitik som hållit Sverige utanför krig i 200 år. 


En självklarhet för att kunna genomföra ovan uppräknade förändringar är givetvis att Sverige måste lämna EU, då vi idag är helt underställda dess nyliberala konstruktion.