Socialförsäkringsbalken som reglerar rätten till bland annat sjukpenning i våra trygghetssystem säger enligt §2 att ”En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel.
Om man sen söker på definitionen av arbetsförmåga framkommer att man menar ”en persons fysiska eller intellektuella förmåga att utföra arbetsuppgifter.”
I dagarna har en jättetrött och ledsen medborgare, tillika medlem i IF Metall, fått sitt senaste beslut om avslag på sjukpenningen, det är inte hennes första avslag det är ett av många där hon har kämpat i många år för att bevisa för systemet att hennes arbetsförmåga är nedsatt så hon inte längre kan arbeta heltid dock utan resultat.
I detta specifika fall arbetar personen på ett företag som både har bästa förutsättningarna och är bäst på att anpassa arbetsuppgifter till individens behov nämligen Samhall. Samhall som arbetsgivare har i detta fall gjort ett skolboksxemplariskt ärende med såväl kartläggning som prövning av möjliga arbetsuppgifter som resulterat i att deras medarbetare, medborgaren och vår medlem, inte klarar av att arbeta 100 procent oavsett hur företaget försöker anpassa arbetsuppgifterna, och det går inte att ”trolla” fram påhittade arbetsuppgifter.
I dagens försäkringssystem ställs nu medborgaren inför två val. 1. Börja arbeta i minst samma omfattning som tidigare, eller 2. Anmäl dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
INGET av dessa val är OK.
Resultatet kommer troligen bli att medborgaren kommer välja att självmant gå ner i arbetstid, utan ersättning, där sjukdomstillståndet förvärras genom att oron för ekonomin tillkommer.
Som medborgare, medmänniska och som företrädare kan inte jag acceptera vårt nuvarande system, där medborgare blir sjukare bara genom att den egna ekonomin raseras på grund av systemets krav på den sjuke att bevisa sin arbetsoförmåga.
Våra socialförsäkringar är trygghetsförsäkringar som medborgarna har rätt till och jag själv som medborgare tillika ägare av bland annat Försäkringskassan säger att ”nu är det nog” vi har nått till vägs ände och det är dags att lägga ner verksamheten då den inte längre levererar till ägarna vad vi som ägare förväntar oss.
I vår kommande verksamhet som ska ersätta Försäkringskassan ska vi ägare ha betydligt mer att säga till om i kommunala organisationer för att se till att verksamheten levererar det vi vill.