Bra att man belyser de problem som finns när man nu bygger vidare det nya Kiruna. Läste i NSD den 9 juli om svårigheterna som Louise Garnow upplevde med sin eloped och även rullstol på grund av höga kanter, grus och sten etc i ny Kiruna centrum.
Då har man chansen att redan nu rätta till de problem som finns.
Tänkte också på min tidigare svårt cancersjuka syster. När vi skulle åka med rullstolen från sjukhuset till bilparkeringen var det inte roligt. I skarvarna på underlaget, plattor med fog tror jag, minns inte exakt hur det såg ut, studsade rullstolen och detta gjorde fruktansvärt ont för min syster som i de flesta fall nog tålde mer än de flesta.
Viktigt att tänka på alla människor när man bygger eller gör i ordning utomhusmiljön, se inte på det som skulle bli vackrast men på det som är mest praktiskt. Nu när man blivit äldre upptäcker man själv de svårigheter som man inte såg när man var yngre, t.ex de höga trottoarkanterna, besvärliga gångvägar med grus och stenar, markens ”stup” i lutningarna som för den sköre inte är helt lätt att komma överens med, alltför höga trappsteg in till vissa affärer etc.
Bra om man kunde låta rullstols, blinda, döva, äldre människor och barn vara med när man planerar. Istället för att senare göra om, gör man rätt direkt.