Insändare: Allt färre jordbruk i Tornedalen

För 52 år sedan genomförde Svante Rowa och Karl-Ivar Kumm examensarbete på Lantbrukshögskolan om utveckling av mindre lantbruk i Tornedalen. Vad har hänt på 50 år? Vilken betydelse har KR- och SR-satsningarna haft för lantbrukets utveckling? Vad har hänt med de mindre lantbruken? I september i år besökte Svante och Karl-Ivar tre lantbruk i Tornedalen för att få en bild av utvecklingen.

1971 fanns i de tre Tornedalskommunerna (Pajala, Övertorneå och Haparanda) 4 100 mjölkkor på 700 gårdar och 10 400 ha åker. KR (Koncentrerad rationalisering) och SR (Särskild rationalisering) hade som mål att skapa större, rationella och bärkraftiga brukningsenheter samt bromsa avfolkningen av glesbygden. Idag finns ett fåtal levande jordbruksföretag kvar efter de statliga insatserna i Tornedalen. Ett resultat blev större brukningsenheter men avfolkningen fortsatte.

Vårt examensarbete 1972 visade att det typiska Tornedalslantbruket var ett småbruk med 7 - 12 kor, 5 - 20 ha åker och drygt 100 ha skog. Brukarna var äldre eller medelålders och hade ägt gården länge. Med ett kompletterande deltidsarbete utanför gården kunde brukaren uppnå samma inkomst som en industriarbetare. Vår slutsats var att även relativt små gårdar hade ekonomiska förutsättningar att överleva.

Idag finns i Tornedalen 611 kor på 8 gårdar och 4 400 ha åker. Med hänsyn bland annat till livsmedelsberedskapen och förväntad befolkningsökning i norra Sverige borde åkermarken utnyttjas bättre. Ett annat viktigt skäl är landskapsbilden och boendemiljön.
De besökta gårdarna visar att det går att bedriva jordbruk framgångsrikt i Tornedalen. Men nyrekryteringen av lantbrukare är liten. Välbetalda jobb bland annat inom gruvnäringen konkurrera om ungdomarnas yrkesintresse. Höga transportkostnader i norra Sveriges glesbygder resulterar i lägre producentpriser för jordbruks- och trädgårdsprodukter men också för skogsråvara jämfört med Mellan- och Sydsverige.

Längre växtodlingssäsong, till följd av temperaturhöjningen skapar nya odlingsförutsättningar. Midnattssolen ger speciellt goda förutsättningar för potatis-, bär- och grönsaksodling. Ett ökat intresse utanför landet för norra Sverige kan bli en ny drivkraft för bygdens utveckling genom inflyttning.

Det behövs dock förändringar i ekonomiska förutsättningar för en utveckling av lantbruket i Tornedalen. Räntekostnaderna knäcker annars framgångsrika företag. Samma lånevillkor i glesbygd/landsbygd som i tätbefolkade områden krävs.
För att råda bot på lägre producentpriser i norra Sverige jämfört med Mellan- och Sydsverige krävs införande av ett särskilt transportstöd för jordbruks- och trädgårdsprodukter samt för skogsråvara från norra Sverige. Idag är dessa produkter undantagna från transportstödet. 

På finska sidan av Tornedalen blomstrar jordbruket jämfört med den svenska sidan. Medelantalet kor per företag är avsevärt lägre än på svenska sidan och likaså är den genomsnittliga åkerarealen lägre. Kommunerna på finska sidan är måna om lokalproducerade varor. En jämförande studie av ekonomiska förutsättningar för lantbruksföretag mellan kommuner i svenska Tornedalen och kommuner i finska Tornedalen kan tydliggöra skillnaderna. Vi föreslår ett nytt examensarbete för Sveriges Lantbruksuniversitet.