Kungen gjorde ett besök i vindkraftsparken i Markbygden i oktober 2019. Längst till vänster ses Huang Yuanzheng, högste chef vid det kinesiska statliga bolaget CGN.
– Kina har uppenbarligen identifierat elproduktion som en viktig sektor. Den här typen av ägande kan användas som ett påtryckningsmedel i strategiska frågor, säger Almén, som är forskare med fokus på Kina.
2018 köpte det statliga kinesiska energibolaget China General Nuclear Power Corporation (CGN) etappen Markbygden ett, 179 vindkraftverk som kan producera 2,15 terawattimmar (TWh) per år. Detta kan jämföras med att Luleälven producerar 14,5 TWh per år, vilket är en tiondel av elproduktionen i Sverige.
CGN äger 75 procent och den amerikanska investeringsbanken GE Capital 25 procent.
Vindkraftsparken Lehtirova, på gränsen mellan Gällivare och Pajala, består av 41 turbiner som producerar 0,49 TWh per år. Den stod klar i december 2018 och ägs av CGN (80 procent) och den brittiska investeringsbanken Hermes (20 procent).
Men det kinesiska intresset för vindkraft stannar inte där.
I Västernorrland äger CGN vindkraftsparkerna Kråktorpet och Nylandsbergen, och i Gävleborg ytterligare två parker i form av Högkölen och Valhalla. Den sammanlagda årliga produktionen för de fyra parkerna är 2,1 TWh.
Markbygden beräknas vara fullt utbyggd senast 2026.
Enligt uppgift som Sveriges radio tagit fram har CGN investerat ungefär 16 miljarder i svensk vindkraft, vilket motsvarar en femtedel av alla vindkraftsinvesteringar i Sverige under åren 2017– 2022.
Elförsörjningen kategoriseras som samhällsviktig infrastruktur. De stora investeringar som presenterats kopplat till den gröna industrialiseringen väntas sluka det elöverskott som finns i norra Sverige flera gånger om. Tillståndsprocesser för vindkraftsparker och nya kraftledningar är tidsödande. Tillgången till förnyelsebar el i framtiden är med andra ord oklar.
I takt med att vindkraften byggs ut minskar dock den andel av vindkraftproduktionen i landet som CGN kontrollerar.
– 2024 kommer den ha minskat till ungefär sju procent. Så länge andelen är liten bedöms också risken som liten. Om det däremot fortsätter att ske kinesiska investeringar blir det en annan situation, säger Oscar Almén.
"Kina försöker bli dominerande på förnyelsebar el", säger Oscar Almén.
Risken finns. En fullt möjlig väg är att CGN köper upp någon eller några av de andra vindkraftsparkerna i norr, som till stor del är utlandsägda.
– Det skulle kunna göra Kinas ställning starkare och situationen i Sverige mer sårbar, säger Almén.
Samtidigt pågår ett arbete på nationell nivå där möjligheterna till att granska uppköp av bolag ska stärkas. En utredning av före detta justitierådet Sten Heckscher har lämnats till regeringen.
– Sverige har haft en lucka kring detta. När vi gick med i EU försvann tidigare lagstiftning och den har inte ersatts. Så Sverige har varit oskyddat på det viset jämfört med andra länder. Nu sker även en skärpning av säkerhetsskyddslagen när det gäller utländskt ägande, så det sker förändringar på flera plan samtidigt, säger Oscar Almén.
Markbygden ett är en del av det kinesiska bolaget CGN:s innehav av vindkraftsparker i norra Sverige.
Sedan 2019 är det kinesiska företaget svartlistat i USA. Detta efter att USA anklagat CGN för att ha försökt komma över kärnkraftsteknik och material för militärt bruk.
– Det är oklart vad det får för konsekvenser i framtiden. Men det skulle kunna ställa till problem om Sverige exempelvis hamnar mellan USA och Kina i någon fråga.
Vilken sorts påtryckning kan Kina använda sig av kopplat till elförsörjningen?
– Det är svårt att säga i det konkreta fallet. Men Kinas regering använder sig ofta av metoder som är svåra att bemöta. Det kan handla om mer eller mindre förtäckta hot mot myndigheter och företag för att få dem att anpassa sig i frågor där Kina har intressen.
Är det möjligt att kineserna förutsåg en utveckling där förnyelsebar energi blir hårdvaluta i framtiden?
– Jag vet inte om de var före Sverige, men de kan agera kraftfullt genom sin auktoritära styresmodell. Dit den kinesiska staten pekar kan man snabbt mobilisera andra krafter i samhället, såsom företag.
Oscar Almén konstaterar att intresset för vindkraft ingår i en tydlig strategi.
– Kina försöker öka sin marknadsandel och bli dominerande på förnyelsebar el. De är starka på solenergi också. Det är dels affärsmässigt. Men också ett sätt att bli självförsörjande inom en kritisk marknad och därigenom minska beroendet till väst.
Vi har sökt kommentar av CGN:s europeiska dotterbolag.
